Personlighet kan avgöra vem som utövar våld
Personlighetsdrag kan avgöra om en människa hamnar i våldsbejakande extremism eller inte. Graden av ärlighet och ödmjukhet är två viktiga faktorer, visar en studie. Trots att de grupperna jag har studerat är väldigt olika, så har individer som stödjer våld likheter, säger forskaren Joanna Lindström.
I doktorsavhandlingen “Susceptibility to Violent Extremism – Integrating Personality and Social Psychological Factors” har faktorer som kan förklara varför individer dras till gruppbaserat våld i olika sammanhang undersökts.
Avhandlingen tar upp olika sorters gruppvåld - islamistiskt extremism, högerextremism, våldsamma protestaktioner och fotbollshuliganism.
Avhandlingen har kunnat kartlägga att låg ärlighet, låg ödmjukhet och låg känslomässighet, samt uppfattningen att ens grupp är orättvist missgynnad kan bidra till att en individ blir mottaglig för våldsam extremism.
Källa: Stockholms universitet
Graden av känslomässighet spelar också in för hur benägen en person är att dras till gruppbaserat våld, enligt författaren och forskaren Joanna Lindström.
— Det finns ett samband mellan de här variablerna och våldsyttringar, säger Joanna Lindström.
Den som har låg ärlighet och ödmjukhet kan också ha nära till känslor av överlägsenhet och ett antisocialt beteende, enligt studien. Och en låg grad av känslomässighet kan innebära att en person är mindre rädd att ta till våld, säger Lindström.
— De är inte rädda eller oroliga för konsekvenserna av sina handlingar, säger Joanna Lindström.
Samtidigt råder det oenighet bland psykologiforskare om varför människor är olika benägna att hamna i våldsbejakande extremism.
Flera grupper
Genom enkäter har Joanna Lindström undersökt olika typer av gruppvåld som högerextremism, våldsamma protestaktioner i Black lives matter-rörelsen och fotbollshuliganism för att hitta samband mellan personlighetsdrag, socialpsykologiska faktorer och inställningen till våld.
— Det är viktigt att undersöka likheterna. Personer från exempelvis högern och vänstern anses ofta som väldigt olika, men det finns likheter mellan dem som dras till våldsam extremism oavsett sammanhang.
Förutom att kartlägga personlighetsdrag undersökte Joanna Lindström sambandet mellan hur personerna uppfattar sin grupp och personernas inställning till våld.
Flera individer som stödjer våld för sin sak uppgav att de uppfattade sin grupp som "missgynnad i samhället".
— Det vi kan se är att de som stödjer våld i de här olika sammanhangen har en känsla av att den grupp man stödjer är orättvist behandlad i förhållande till andra grupper, säger Joanna Lindström.
"Globalt problem"
Hon påpekar att våldsbejakande extremism är ett globalt problem och att studien därför är viktig ur flera aspekter.
— Varje månad är det något som händer i världen, man ser att högerextrema hot har ökat under det senaste decenniet. Vi har också sett lite mer mobilisering från vänstern och nu finns såklart det aktuella hotet från jihadister efter koranbränningarna.
— Jag tror det är viktigt att samla in så mycket information så möjlighet om varför vissa personer är mer benägna att hamna i våldsam extremism så att vi kan maximera förebyggande insatser, säger Joanna Lindström.
