Omkring en tredjedel av maten som läggs upp på tallriken på äldreboenden slängs. Trevlig miljö vid måltiden och mat som de äldre fått vara med och föreslå kan leda till att aptiten ökar, mindre slängs och de äldres hälsa blir bättre, enligt Livsmedelsverket. Arkivbild.
Omkring en tredjedel av maten som läggs upp på tallriken på äldreboenden slängs. Trevlig miljö vid måltiden och mat som de äldre fått vara med och föreslå kan leda till att aptiten ökar, mindre slängs och de äldres hälsa blir bättre, enligt Livsmedelsverket. Arkivbild. - Foto: Fredrik Sandberg/TT

Stort matsvinn på äldreboenden: "Allvarligt"

En tredjedel av den mat som läggs upp på tallriken på många av landets äldreboenden kastas. Förutom en onödig belastning på klimatet väcker det frågor om hur mycket mat de boende får i sig.


Fakta: Om undersökningen

• 60 av landets 290 kommuner har rapporterat in matsvinnsdata från luncher i kommunala äldreboenden, från mätningar som gjordes 2022.

• Det är tredje gången som kartläggningen genomförts, de tidigare gäller data från 2019 och 2020. Matsvinnet ser inte ut att ha minskat sedan 2020, men det är svårt att avgöra säkert då resultatet bland annat kan påverkas av vilka kommuner som rapporterat in uppgifter om matsvinn.

Källa: Livsmedelsverket

Det är Livsmedelsverket som har frågat kommunerna om matsvinnet på äldreboenden. Bland de som svarat, 60 av landets 290 kommuner, ser det inte något vidare ut.

— Det är allvarligt att det är så lite av det som läggs på tallriken som äts. På äldreboenden är många sköra och undernäring är vanligt. Den mat som lagas behöver ätas upp, säger Emelie Eriksson på Livsmedelsverket.

I snitt slängs 108 gram per portion vid luncherna vilket motsvarar en tredjedel av måltiden. Livsmedelsverket har också bett kommunerna rapportera in hur mycket som slängs i köket när maten tillagas. Men generellt är det tallriks- och serveringssvinnet som är stort.

Involvera matgästen

Äldreboenden är sämre än andra kommunala verksamheter som skolor och förskolor på att förebygga matsvinn enligt undersökningen. För att få äldre på boenden att äta mer av det som läggs upp behövs engagemang från flera håll enligt Emilie Eriksson.

Det är bland annat viktigt att involvera matgästen i hur menyn ser ut. Att erbjuda de äldre mat som de gillar och känner igen har visat sig vara bra, liksom en bra måltidsmiljö.

— Flexibilitet är också en nyckel. Kan man anpassa måltiden efter individen – till exempel att få äta senare om man inte är hungrig vid lunch och välja om man vill äta ensam eller i sällskap med andra, säger Emelie Eriksson.

Om de äldre har fått vara delaktiga i beslut som rör måltiden och måltidsmiljön kan det leda till att de äter mer.

Fler kommuner rapporterar

— Det finns många saker som gör att vissa äldre tappar aptiten. Det kan vara sjukdomar eller läkemedel som påverkar. Det är viktigt att försöka stimulera till att äta för att minska risken för undernäring, säger Emelie Eriksson.

Även om det bara var 60 av 290 kommuner som svarade på enkäten var det fler än vid den senaste undersökningen.

— Det ser vi som positivt och ett tecken på att fler arbetar med frågan. Vi tror att ett breddat fokus på matsvinnsarbetet kan göra att fler omsorgsverksamheter ser vinster med det, säger Eriksson.

TT
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!