Häktade hålls kvar i arrest: "Inte mänskligt"

Problemet finns över hela landet och orsaken är att det svenska kriminalvårdssystemet just nu är fullproppat, det gäller både häkten och anstalter.

Att vistas i arresten som anhållen är för många människor svåruthärdligt även om det bara är några dygn. Enligt lag måste häktningsförhandling hållas max fyra dygn efter gripandet. Därefter ska man antingen släppas på fri fot eller skyndsamt föras till häkte.

Men enligt Kriminalvårdens statistikavdelning var i början av senaste veckan 188 häktade personer i stället kvar i arresten. Problemet har funnits till och från under 2023, men tilltagit under hösten.

Helsingborgsadvokaten Marie Andrée har anmält både polisen och Kriminalvården till Justitieombudsmannen.

"Gäller oss alla"

— Det kan lika gärna vara jag som hamnar där, eller du, eller någon annan. Vi är alla oskyldiga innan vi är dömda – det här är inte en speciell kategori människor, det gäller oss alla, säger hon.

Hon målar upp en bild av hur det blir för den som blir kvar på arresten i Helsingborg: Att sova på en stenhård gummimadrass, att inte få sysselsättning, att inte kunna lyssna på radio eller se på tv. Att inte kunna tända och släcka lyset när man själv vill.

Här finns inget bibliotek och ingen tillgång till papper och pennor, så det går inte att skriva brev till anhöriga. Det saknas också blanketter för att begära att få prata i telefon med anhöriga eller få besök. De som är nikotinberoende kan inte köpa cigaretter.

Torbjörn Nyberg, chef för operativ samordning inom Kriminalvården, håller med om att det är ett humanitärt problem.

— Ja, det är det, absolut. Att det kan bli så här i något enskilt fall någon gång är beklagligt nog, men nu är det ett strukturellt problem som vi verkligen lägger alla resurser på att försöka komma tillrätta med.

Saknas lagstöd

I snitt uppskattar han att det handlar om cirka 100 personer per dygn som är kvar i arrest på grund av bristen på häktesplatser. Samtidigt är det ungefär 400 dömda personer per dygn som är kvar i häkte på grund av bristen på anstaltsplatser.

— Det saknas lagstöd för det, säger Torbjörn Nyberg.

Men ändå kan han inte lova att Kriminalvården snabbt ska kunna skaka fram tillräckligt med nya platser på häkten och anstalter för att propparna i systemet ska lösas upp.

"Inte brist på vilja"

Nästa år färdigställs cirka 1 000 nya platser på häkten och anstalter. Men hittills har alla nyöppnade platser snabbt fyllts av nya frihetsberövade. Straffen skärps, häktningstiderna blir längre och Kriminalvården hinner inte bygga ut tillräckligt snabbt.

— Det är inte brist på vilja. När det inte finns plats rent fysiskt så går det inte att lösa, det är den bistra verkligheten, säger Torbjörn Nyberg.

Även polisens utredningar påverkas av platsbristen, konstaterar Jerker Olofsson, tillförordnad sektionschef på utredningsjouren i Malmö.

Polisutredningar försvåras

På arresten i Malmö upptas just nu cirka en tredjedel av platserna av häktade personer. Följden blir att de som grips i Malmö inte alltid får plats, utan måste köras till Ystad, Lund eller ännu längre bort.

— Det gör att exempelvis förhör och vissa initiala utredningsåtgärder kan bli svårare att genomföra.

Trängseln i arresten och frustrationen hos dem som får stanna där över den lagstadgade tidsgränsen skapar också en svår arbetsmiljö, påpekar Jerker Olofsson.

— De arrestvakter som jobbar hos oss belastas betydligt hårdare och det blir större risk för konfrontationer.