Så ska Sveriges 50 000 veteraner stärkas

Säg ordet krigsveteran och många tänker sig kanske en person i utanförskap, skadad för livet och oförmögen att fungera i samhället. Men bilden bygger ofta på hur veteraner skildras i amerikansk populärkultur och stämmer dåligt med svenska förhållanden och de över 50 000 utlandsveteranerna som finns här.

Utlandsveteranen kan till exempel vara HR-direktör, som Christina Nilsson som tjänstgjort i två omgångar, först i Kroatien i början av 1990-talet och några år senare i Mellanöstern.

— När jag åkte iväg med min då åtta månader gamla son undrade jag om det var så smart egentligen. Men jag ångrade mig aldrig.

Lite förberedelse

Skådespelaren Peter Eriksson åkte till Libanon efter värnplikten. I dag förbereder man sig i månader för utlandsuppdrag, men i början på 1990-talet såg det annorlunda ut.

— Vi förberedde oss fyra, fem dagar innan. Sedan var det väldigt lite när vi kom hem. Det kom något brev.

I dag jobbar Försvaret mycket med att följa upp dem som kommer hem.

— Vi jobbar mycket med mjuka värden som mental och social hälsa och har ett absolut uppföljningsansvar i fem år, berättar Mats Fogelmark, chef för Försvarsmaktens veterancentrum.

Varje vår och höst kollar Veterancentrum upp hur många veteraner det finns i Sverige. I april var det 53 485.

Allra flest i utlandstjänst hade Sverige i början av 1990-talet i samband med kriget på Balkan. I dag är det 29 personer, och så få har det inte varit sedan de första insatserna i början av 1950-talet.

Sveriges svåraste insats var Kongokrisen i början av 1960-talet. Mer än 6 000 svenska soldater skickades dit. 19 dog. Bemötande de fick när de kom hem var långt ifrån hur det ser ut i dag.

— Vi har gjort en resa och lyssnar på erfarenheterna, säger Mats Fogelmark.

— Det är oerhört viktigt att vi vet varför vi gör något. Vilka veteranerna är. Vad de har för önskemål. Det är grunden för vårt uppdrag.

Forskning kring utlandsveteranerna är en viktig del av verksamheten. Den har visat sig slå hål på en del myter, berättar ställföreträdande chefen Monica Larsson.

— Det finns en uppfattning om att veteraner hamnar utanför samhället. En del tycker att det är provocerande när vi visar att de är friskare och har högre inkomst.

Lägre frekvens

En av de första studierna handlade om självmord. En vanlig uppfattning är att utlandsveteraner ofta tar livet av sig. Men självmordsfrekvensen visade sig vara lägre bland utlandsveteraner.

— Vi tror att det handlar om att det ofta är fysiskt och psykiskt starka individer som skickas ut, och att vi förbereder dem på sitt uppdrag, säger Monica Larsson.

Skilsmässofrekvensen bland utlandsveteranerna ligger däremot högre. Man har också sett en markant högre risk för ALS.

— Det är en utmaning eftersom vetenskapen inte vet vad som orsakar det. Det rör sig om 14 personer av 29 000, men det är fortfarande dubbelt så många som i kontrollgrupperna.

Bilden av den traumatiserade veteranen är inte helt osann. Det finns de som upplevt saker som ger men för livet.

Veterancentrum har gjort två studier om PTSD, posttraumatiskt stressyndrom och ytterligare en är på gång. Vad man vet finns det 240 utlandsveteraner med diagnostiserad PTSD.

Det är också den vanligaste diagnosen hos dem som söker sig till Veteranmottagningen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.

— Det finns en del som pekar på att svenska veteraner oftare lider av PTSD än matchande grupper i samhället, säger Efthymios Kouppis som är specialistläkare i psykiatri vid mottagningen.

Han pekar också på att det kan finnas ett mörkertal. För att få en diagnos måste man söka hjälp först.

Många patienter har väntat länge innan de sökt sig till mottagningen som funnits sedan 2016.

— Mitt intryck är att i början var det fler som varit sjuka länge. Det var 10–20 år sedan de var ute. Nu har det blandas upp med yngre som varit iväg nyligen, säger Linda Steinholtz, även hon specialistläkare i psykiatri.

För vissa är det en utmaning bara att ta sig till mottagningen. En del har på grund av sina problem svårt att åka med allmänna färdmedel. Andra behöver ekonomisk hjälp för resan.

Goda resultat

Terapin brukar ge goda resultat.

— Det är ofta ganska kompetenta, resursstarka personer, speciellt om man jämför med många andra PTSD-patienter i psykiatrin, säger Linda Steinholtz.

En annan viktig del av Veterancentrums arbete är ge veteranerna erkänsla. Man jobbar utifrån ledorden stolt, respekterad, värdefull.

— Att vara stolt över sin insats, att känna att man får respekt så att man inte behöver smyga, att man är en värdefull kompetens, förklarar Mats Fogelmark.

Som en del av veteranstrategin gjordes en omfattande enkät till de 52 590 veteraner som bor i Sverige. Av de 20 009 svarande identifierar 41 procent sig som utlandsveteraner.

Christina Nilsson är inte en av dem. Hon pratar sällan om tiden i utlandstjänst.

— Gemene man har liksom ingen referensram. Det brukar hålla i sig i ett par minuter sedan tappar folk intresset.

Peter Eriksson gick direkt från utlandstjänst till teaterskola, en miljö där militärtjänstgöring inte sågs som en merit. Men erfarenheterna har han fortfarande nytta av.

— Jag skulle absolut inte vilja ha det ogjort. Väldigt mycket av den utbildning jag fick i ledarskap använder jag än i dag – att det är viktigt med tydlighet, alla måste veta vad som händer och varför.