Hemlösheten i Sverige breder ut sig
Fler människor saknar ett tryggt och stabilt boende än vad statistiken visar, enligt Sveriges Stadsmissioner. Vräkningarna blir fler och fler barn drabbas, enligt årets rapport.
Sveriges stadsmissioner har i sin rapport identifierat tre typer av individer som befinner sig i den dolda hemlösheten.
Änkemannen med pension. Har betalningsanmärkningar och kan inte få förstahandskontrakt. Bor tillfälligt i en kompis sommarstuga. Räknas inte in då han har en stabil inkomst.
Ensamstående kvinna med barn som lämnat ett destruktivt förhållande. Har jobb men ingen långvarig bostad. Beroende av dyra andra- och tredjehandskontrakt, flyttar ofta. Räknas inte då hon har inkomst och andrahandsboende.
Flyktingparet med arbete. Fick hjälp med boende när de kom till Sverige. Har bott här i flera år men saknar kötid i bostadskön och saknar kapital. Har jobb och anses för stabila för att få hjälp. Räknas inte då de har arbete och anses ha möjlighet att skaffa bostad.
Källs: Stadsmissionen
I sin rapport lyfter Stadsmissionen personer som befinner sig i dold hemlöshet. Med det menas människor som saknar ett tryggt och långsiktigt boende men som inte får det stöd de har rätt till eller behöver från samhället och därför inte syns i statistiken. Det kan handla om de som har blivit vräkta, våldsutsatta, har skulder eller av olika skäl inte har råd att få eller behålla en bostad.
— Det här är människor vi möter dagligen och som inte får hjälp från samhället, säger Åsa Paborn, talesperson för hemlöshet vid Sveriges Stadsmissioner.
Socialstyrelsen på g
Som en del i den nationella hemlöshetsstrategin som antogs 2022 gör Socialstyrelsen en kartläggning av hemlösheten i Sverige. Den kommer i slutet av januari, men redan innan den är släppt påpekar Stadsmissionen att den missar många av de utsatta eftersom definitionerna av hemlöshet är för snäva.
Senaste siffrorna om den nationella hemlösheten är från 2017. Då uppgavs 33 000 befinna sig i en hemlöshetssituation.
Stadsmissionen har ett antal rekommendationer till beslutsfattare på både nationell och kommunal nivå om vad som skulle kunna göras bättre. En är att flera kommuner ska implementera “Bostad först”. Det innebär att hemlösa personer ska erbjudas en permanent bostad, utan krav på till exempel drogfrihet eller arbete. I dag är det bara 40 kommuner som använder det, enligt Stadsmissionen, trots att det är en erkänt lyckad modell.
Förebygga vräkningar
Att arbeta mer för att förebygga vräkningar och involvera socialtjänsten när det planeras för nya bostäder är andra förslag .
— För att kunna göra något åt problemet måste vi se hela problemet. Att ha en fast och långsiktig bostad är avgörande för så mycket i livet. Bostads- och socialpolitik måste kopplas ihop mer, säger Åsa Paborn.
