Anstalten Kumla, en av Sveriges sju klass 1-anstalter.
Anstalten Kumla, en av Sveriges sju klass 1-anstalter. - Foto: Per Knutsson/TT

Trängsel ger ökat våld på tyngsta anstalterna

Med mer trängsel inne på svenska fängelser följer ökat våld. På klass 1-anstalterna steg antalet ärenden om våld och hot mellan intagna med nära tio procent 2023. Vi är i ett tufft läge när det gäller hot och våld, säger Kriminalvårdens säkerhetsdirektör Kenneth Holm.


Fakta: Våld mellan intagna på högsäkerhetsfängelser

Antalet beslut om misskötsamhet om våld eller hot mot medintagen på Sveriges klass-1 anstalter 2022 och 2023. Majoriteten av besluten resulterar i en varning för den intagne.

Hall. 2022: 86. 2023: 86.

Hällby. 2022: 63. 2023: 117.

Kumla. 2022: 283. 2023: 313.

Norrtälje. 2022: 160. 2023: 143.

Salberga. 2022: 306. 2023: 281.

Saltvik. 2022: 93. 2023: 107.

Tidaholm. 2022: 40. 2023: 76.

Källa: Kriminalvården

En intagen matar knytnävsslag mot en annan ute på en balkong. En man får en kopp kokande vatten slängd i ansiktet och fullt slagsmål bryter ut. Flera personer misshandlar en annan man med vad som beskrivs som besinningslöst våld.

Under 2023 registrerades drygt 1 100 ärenden om våld och hot mellan intagna på Sveriges sju klass 1-anstalter, de fängelser där de allra mest riskfyllda intagna placeras då de ska avtjäna sina straff.

På Salberga, en av de största klass 1-anstalterna i Sverige, minskade just dessa ärenden något i fjol, men anstaltschef Daniel Hultman menar att trenden på senare år ändå är tydlig.

— Vi ser en ökning i hot och våld även på Salberga, och det är inte konstigt för vi har fler intagna, säger han.

Antal beslut i ärenden om hot eller våld mellan medintagna på klass-1 anstalter 2022 och 2023.

Intagna får dela cell

Från fackligt håll har man bland annat lyft att en säkerhetsrisk framöver är att fler kommer behöva dela cell.

Men på Salberga, där arbetet med dubbelbeläggning gått långt, ser man inte att det i sig medför större risker.

— Mycket av det hot och våld som sker är inte resultatet av det, utan det är att vi har fler intagna generellt, säger Daniel Hultman.

Dubbelbeläggning kan snarare ha positiva effekter, som minskade känslor av isolering och minskade risker för självmord, enligt Hultman.

Precis som Daniel Hultman pekar Kenneth Holm, säkerhetsdirektör på Kriminalvården, i stället ut den ökade trängseln i allmänutrymmen som den främsta orsaken till ökat våld.

Kenneth Holm, säkerhetsdirektör på Kriminalvården.

Spontant våld

Trängseln leder till irritation som i sin tur leder till hot och våld – ett våld som enligt Kenneth Holm till stor del är spontant.

— Det är inte planerat, utan det är friktion och missnöje som uppstår när det är betydligt fler klienter på samma yta. Det sker ofta på avdelningen och utan tillhyggen.

Trots trängseln är säkerhetsläget på anstalterna stabilt, enligt Holm. För att det ska fortsätta vara det krävs bland annat att man lyckas behålla sin personal och att myndigheten hinner bygga ikapp det ökade antalet intagna.

Daniel Hultman tycker det är ett gott betyg att våldet inte ökat mer än vad det har gjort.

— Att vi har så få incidenter i förhållande till den typ av klienter som vi har att hantera på Salberga visar att vi nog gör ett ganska bra jobb.

TT
/
/
/
Hot
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!