Nödrop: Låt fler avtjäna straff utanför murarna
Fler dömda brottslingar bör få avtjäna hela eller delar av sina straff utanför murarna, anser Kriminalvården. Vi tror att det är nödvändigt utifrån den väldigt stora expansion som vi står inför, säger planeringschef Vilhelm Grevik.
Kriminalvården lyfter sex lösningar som skulle kunna frigöra platser i anstalt och häkte, i kapacitetsrapporten 2024–2033.
1. Hemarrest eller områdesarrest som alternativ till häktning.
2. Utökad användning av elektronisk övervakning (fotboja) som alternativ till fängelse.
3. Fler påföljdsalternativ, som ökad användning av frivårdspåföljder, eller att påföljden villkorligt fängelse ersätter frivårdspåföljderna.
4. Införande av olika typer av strafftidsförkortningar för exempelvis intagna som bedöms ha låga risker för återfall i brott.
5. Utökning av möjligheten att besluta om särskilda utslussningsåtgärder.
6 Utökad överföring av straffverkställighet till andra länder.
Källa: Kriminalvården
Platsbristen på anstalter och häkten har ökat länge, och är nu så akut att Kriminalvården befinner sig i stabsläge. Enligt de senaste siffrorna är beläggningsgraden på anstalt 127 procent.
Myndigheten behöver bygga ut kraftigt för att hantera den växande mängden fångar som bland annat väntas av regeringens politik för skärpta straff. Det tar dock tid och Kriminalvården vill att man även undersöker hur platser kan frigöras.
Fler med fotboja
I en rapport som i december överlämnades till regeringen föreslår Kriminalvården bland annat att det utreds om fler kan bära fotboja som alternativ till fängelse, att möjligheterna till frivårdspåföljder utökas och att ett system med strafftidsförkortning införs.
Det sistnämnda förekommer bland annat i Storbritannien och Portugal, men även i Danmark där personer som ska utvisas friges efter halva tiden.
Hur många platser som kan frigöras med förslagen beror på hur eventuell lagstiftning utformas, säger Vilhelm Grevik, planeringschef på Kriminalvården.
— Vi har identifierat alternativ som vi ser behov av att utreda, men vi har inga klara beräkningar.
Vem kan få avtjäna sitt straff "på fri fot"?
— Det viktiga är att man ger förutsättningar till att göra bedömningar så att vi upprätthåller det som är det viktiga med ett fängelsestraff, det vill säga samhällsskydd och rehabilitering.
Ökat markant
— De grovt kriminella, de som stör ordningen och som helt enkelt är farliga för omgivningen ska förstås låsas in. Brottsofferperspektiv måste beaktas. Sedan får man titta på individer där det utifrån risk och behov kan vara motiverat att verkställa under andra former.
Kriminalvården har redan inom ramen för dagens lagstiftning sett till att fler avtjänar slutet av straffen utanför murarna med utslussningsåtgärder som fotboja, på behandlingshem eller i så kallade halvvägshus.
Antalet som avtjänar slutet av tiden på det viset har ökat markant på senare år.
— Det är dels en effekt av ökat inflöde, men också av att vi har väldigt goda erfarenheter av det. Vi ser att man under friare former kan tillägna sig vård och behandling samtidigt som samhällsskyddet upprätthålls antingen med fotboja eller att frivården har kontrollpunkter, säger Vilhelm Grevik.
