Dina åtråvärda metaller som hamnar på soptippen
Berggrunder dammsugs i den globala kapplöpningen efter metaller som ska fixa den gröna omställningen. Men trots ett till synes omättligt behov är återvinningen av sällsynta jordartsmetaller begränsad, enligt FN.
Gamla tv-apparater. Bortkastade mobiltelefoner. Trasiga hårfönar. Berget av elskrot växer i världen.
Om de 62 miljoner ton avfall som kom från elektriska prylar 2022 skulle packas i lastbilar (det skulle krävas 1,55 miljoner stycken med plats för 40 ton vardera) skulle de kunna slå en ring runt ekvatorn, enligt FN:s Global e-waste monitor.
Bristande återvinning
Mindre än en fjärdedel av elskrotet samlades in och återvanns på korrekt sätt. Bland det som kastas bort finns så kallade kritiska råvaror, främst metaller, som har en viktig roll att spela i världens gröna och digitala omställning.
2022 innehöll det globala elavfallet omkring 4 miljarder kilo metaller som klassas som kritiska råvaror, däribland aluminium (3,9 miljarder kilo), kobolt (34 miljoner kilo) och antimon (28 miljoner kilo).
Sällsynta jordartsmetaller, som ofta används i liten mängd och låga koncentrationer i elektronik, är särskilt svåra att återvinna, enligt rapporten. 2022 fanns 12 miljoner kilo av dessa metaller i det globala elskrotsberget – mest neodym och yttrium.
Het fråga
Efterfrågan på metaller och mineral växer men risken för störningar är stor eftersom produktionen ligger i händerna på ett fåtal länder, i synnerhet Kina, vilket har blivit en het politisk fråga. EU vill till exempel se ökad produktion på europeisk mark – men ökad återvinning skulle också kunna bli ett tillskott.
Det kan dock fortfarande vara mycket dyrare att återvinna sällsynta jordartsmetaller än att bryta nya. Därför täcker återvinning för närvarande bara knappt 1 procent av efterfrågan på sällsynta jordartsmetaller, enligt rapporten.
