Könstillhörighet splittrar Tidöpartierna
Tidöpartierna är oense kring en ny könstillhörighetslag. Nu bearbetas ett förslag där M och L rundar regeringskansliet. Försöken från SD och KD att skjuta upp beslutet har hittills misslyckats.
Könsdysfori är en diagnos som ställs när en person upplever att könet vid födseln inte stämmer överens med könsidentiteten, och att det orsakar ett lidande.
Den som idag vill ändra sin könstillhörighet måste göra en ansökan till Socialstyrelsens rättsliga råd. Processen består av en medicinsk och en juridisk del.
Den juridiska delen är en administrativ process som innebär att personen får ett nytt personnummer och att uppgifterna i folkbokföringen ändras.
Idag behövs en könsdysforidiagnos för att byta juridiskt kön.
Källa: Socialstyrelsen, TT.
Kristdemokraterna vill inte ändra könstillhörighetslagen. Därför valde Moderaterna och Liberalerna i höstas att runda regeringskansliet och i stället gå direkt till riksdagen med frågan.
På torsdagen bereddes förslaget i socialutskottet och i april väntar omröstning.
Utskottets ordförande Christian Carlsson (KD) hoppas att fler ska ändra uppfattning i frågan innan dess.
— Det är inte över förrän det är över och det finns alla möjligheter för partierna att tänka om, säger han efter mötet.
"Förhastad process"
Enligt den moderata riksdagsledamoten Johan Hultberg finns dock inget som tyder på att varken hans eller något annat parti har svängt i frågan.
— Jag känner mig väldigt trygg med att vi är sex partier som står bakom, säger han.
S-ledamoten Fredrik Lundh Sammeli, som är vice ordförande i socialutskottet, säger till TT att det är en fråga som skapar debatt inom alla partier, åt olika håll. S-kvinnors ordförande Annika Strandhäll är till exempel emot förslaget.
Trots det är han "rätt övertygad" om att den nya lagen kommer att gå igenom.
— Väldigt många transpersoner far väldigt illa med den lagstiftning vi har idag. Det är en gammal lagstiftning som nu förenklas och moderniseras, säger han.
Utöver KD är också SD emot förslaget. Nyligen försökte de två partierna skjuta upp ett beslut genom att skicka det på en ny remissrunda. Ett initiativ som röstades ned.
Enligt förslaget ska det bli möjligt att byta juridiskt kön vid 16 års ålder, till skillnad från dagens 18 år. Det ska inte heller behövas en könsdysforidiagnos, utan det ska räcka med en vårdkontakt innan.
"Blandar ihop korten"
Christian Carlsson menar att forskningsläget ändrats de senaste åren, något som bland annat fick Socialstyrelsen att ändra sina rekommendationer kring hormonbehandling och viss kirurgi 2022.
— Allt fler ifrågasätter vetenskapen i de behandlingar som utförs och fler berättar att de ångrar sina ingrepp. Vi vill undvika att det blir fel och tycker att försiktighetsprincipen måste råda, säger han.
Johan Hultberg tycker dock att det är att blanda ihop korten.
— Det förslag vi lägger fram handlar om juridiskt kön. De vill gärna koppla det till de medicinska frågorna. Där har det kommit ett nytt kunskapsstöd som vi välkomnar, men det hamnar utanför det här, säger han.
Det slutgiltiga beslutet justeras i utskottet den 4 april och riksdagen ska rösta den 17 april.
.jpg)
