I dag koster ett inrikesfrimärke 18 kronor.
I dag koster ett inrikesfrimärke 18 kronor. - Foto: Fredrik Sandberg /Anders Wiklund/PTS

Dyrare porto lösningen på Postnords kaos: "Måste göra något"

Post- och telestyrelsen (PTS) är väl medvetna om att Postnord har fortsatta problem med att få posten i Sverige att fungera. Lösningen kan vara att höja priset rejält på portot.
– Vi måste göra något, säger Emma Maraschin, chef för PTS enhet för postfrågor.


POSTNORDS PUNKTLIGHET

Efter omfattande klagomål inledde Post- och telestyrelsen (PTS) en granskning av hur Postnord skötte utdelningsverksamheten i Sverige sommaren 2022,

Sedan dess har punktligheten för både brev och paket försämrats, och i januari 2024 klarade Postnord inte av att leverera enligt kravet om 95 procent av breven ska vara levererade inom två dagar. 

I februari 2024 gick Postnords vd Annemarie Gardshol ut med att hon vill att servicekravet sänks till att 85 procent av breven ska komma fram inom tre dagar, kombinerat med ett krav på att 97 procent av breven ska vara framme inom fem dagar.

Postnord leverar inte breven i tid, missnöjet hos svenskarna är stort, men vems fel är det egentligen? 

I en serie artiklar granskar Nyheter24 varför Postnord blivit sämre och inte kan leverera breven i tid. 

Här kan du läsa första delen: Hård kritik mot Postnord: "Dyrare och mycket sämre"

Andra delen: Stressen på Postnord fick Klara, 20, att krascha: ”Glömde allt”

Tredje delen: Kunderna rasar på Postnord: "Arg, ledsen och frustrerad"

Fjärde delen: Protest mot Postnord-vd:ns lön – tjänar 935 000 i månaden

I den femte delen svarar Post- och telestyrelsen på varför Postnord har kvar jobbet trots att de inte lever upp till kraven, och vad som behöver göras för att posten ska fungera i Sverige.

Postnord granskades 2022

Sommaren 2022 inledde PTS en granskning av Postnord eftersom klagomålen mot företaget växte när posten inte kom fram eller var kraftigt försenad. 

Den visade att företaget inte levde upp till kraven att dela ut 95 procent av inrikesbreven inom två dagar. Ett och ett halvt år senare, i december 2023, avslutade PTS sin utredning efter att Postnord fått bakläxa två gånger. 

– Under sommaren tillsatte operatören alla åtgärder de meddelat som behövdes, och de sa att de skulle komma på banan igen efter sommaren, säger Emma Maraschin, chef för PTS enhet för postfrågor, till Nyheter24. 

Emma Maraschin, chef PTS enhet för postfrågor. Foto: PTS

Missnöjet med Postnord växer

Så blev det också, i två månader. I september och oktober 2023, levde Postnord upp till kraven. Men totalt sett levererades miljontals brev för sent under året, och totalt sett lyckades företaget sämre med punktligheten än 2022. 

Samtidigt växer missnöjet med Postnord hos svenskarna.

– Posten kommer inte fram i tid så det är klart folk klagar på att man får räkningar eller läkarkallelser sent, säger Emma Maraschin och fortsätter:

– Vi gör mätningar med jämna mellanrum där vi tittar på folks upplevelse, och vi kan se att nöjdheten minskat.  

Hur ser ni på att Postnord blivit sämre? 

– Det är en fråga vi har under luppen hela tiden. Vi har möten med operatören för att säkerställa att de gör allt de kan för att nå upp till kravet och vi fortsätter följa utvecklingen, säger Maraschin. 

Är ni nöjda med hur Postnord sköter uppdraget? 

– Vårt uppdrag är att säkerställa samhällets behov av posttjänster uppfylls. Man ska komma ihåg att Postnord är den enda aktören som delar ut brev i hela Sverige. Så vi svenskar är beroende av Postnord, säger hon och fortsätter: 

– Kan man dra in tillståndet? Ja, men då har vi ingen operatör som delar ut brev i hela landet. Det är en ganska fin balansgång. Vi är tydliga med kraven och följer upp Postnord hela tiden, men lyssnar också på hur de ska få ihop sin verksamhet. 

Anser ni att Postnord har resurser för att posten ska fungera bättre än den gör? 

– Nej, vi måste göra något. Nu sparar Postnord in på alla kostnader, men det finns lagkrav operatören måste uppfylla. I takt med att volymen går ner så måste man ändra något, höja intäkterna eller sänka kostnaderna ytterligare, säger Emma Maraschin. 

Kraftigt lönelyft för Annemarie Gardshol

Mitt i besparingarna har Postnords vd Annemarie Gardshol höjt sin lön rejält två år i rad. 2021 höjdes hennes lön med 21 procent, från 583 333 kronor till 708 333 kronor. Året efter kom ytterligare en höjning, med 20 procent till 842 000 kronor i månaden. 

Enligt LO:s granskning "Makteliten – alltid goda tider" motsvarar det 30,5 brevbärarlöner. 

I dag tjänar hon 935 000 kronor i månaden, enligt Postnords ersättningsrapport för 2023, som Nyheter24 tagit del av. Men Gardshols lönesättning är inget som PTS bestämmer.

– Det ingår inte i vårt uppdrag, säger Emma Maraschin.

Postnord-vd:ns lön: Så mycket tjänar Annemarie Gardshol

Annemarie Gardshol, vd Postnord Sverige. Foto: Pontus Lundahl/TT

"Hur lång tid får ett brev ta?"

Postnord har vid flera tillfällen uttryckt ett behov av ekonomiskt stöd från staten. I en intervju med Dagens Nyheter den 29 september ställde Annemarie Gardshol två krav: 

  • Att sänka kraven så att 85 procent av breven behöver komma fram inom tre dagar och 97 procent inom fem dagar. 
  • Att Postnord ska få statligt finansiellt stöd. 

Om inte de uppfylls, hotade Gardshol med att Postnord skulle avsäga sig uppdraget att dela ut posten i Sverige. 

Men ett statligt stöd till Posntord är inte är ett alternativ enligt Emma Maraschin. Anledningen till det är att det finns konkurrens på marknaden i form av City Mail som delar ut brev i storstadsregionerna. 

– Att gå in och subventionera en aktör på en konkurensutsatt marknad brukar sällan vara särskilt bra, säger hon.

Däremot tittar PTS på servicekravet om att 95 procent av breven ska vara framme inom två dagar.

– Vi tittar självklart på kraven, att de måste motsvara behoven. Det är möjligt att kraven kan sänkas i framtiden. I dag är det en stor del av samhället som inte är beroende av brev, säger Maraschin och fortsätter: 

– Frågan är hur lång tid det ska få ta för ett brev att komma fram, men att det fortfarande är en användarbar tjänst.

Ridsporten uppmärksammas i en frimärkssamling. Foto: Janerik Henriksson/TT

Högre porto 

För att öka intäkterna till Postnord höjdes portot för ett inrikesfrimärke till 18 kronor den 1 januari 2024. Det innebär att priset för att skicka ett brev i Sverige gått upp med 176 procent sedan 2016, då det kostade 6,50. 

Men jämfört med många europeiska länder är det fortfarande billigt att skicka brev i Sverige. Att höja portot ytterligare skulle öka Postnords intäkter.

– Portopriserna kan behöva höjas rejält. Varje brev blir dyrare att skicka när brevvolymerna sjunker på grund av höga fasta kostnader, säger Emma Maraschin.

Regeringen har i utredningen "Posttjänst för hela slanten", tittat på en finansieringsmodell för posten när den inte längre kan vara självfinansierad. Utredningen publicerades den 30 januari 2023.

I ett mejl till Nyheter24 skriver civilminister Erik Slottner att han inte vill kommentera frågan eftersom utredningen fortfarande är under beredning. 

Postnord höjde portot – gör vinst på 127 miljoner kronor

Nyheter24 har vid flera tillfällen sökt Annemarie Gardshol och ansvariga på Postnord för en intervju, med de har avböjt att medverka på grund av "tid och tillgänglighet".

Vet du mer? 

Har du en historia om Postnord som du vill dela med dig av? Jobbar du som brevbärare? 

Hör av dig till alma.yttergren@nyheter24.se eller smsa 0702024841!

Här kan du läsa fler artiklar om Postnord.

De senaste nyheterna direkt i din inkorg!