Över 68 000 unga diskvalificerades från lumpen 2024. Arkivbild.
Över 68 000 unga diskvalificerades från lumpen 2024. Arkivbild. - Foto: Johan Nilsson/TT

Två av tre kan inte göra lumpen - för sjuka

Fler behöver göra lumpen – men nästan två av tre unga går inte att kalla till mönstring på grund av olika sjukdomar och diagnoser. Pliktverket är oroat och överväger att kräva intyg i framtiden. Det är väldigt höga siffror, säger generaldirektör Christina Malm.


Fakta: Siffror om mönstring

Knappt 107 000 ungdomar svarade på mönstringsunderlaget 2024.

38 800, 36 procent, svarade kvalificerande och är möjliga att kalla till mönstring.

Övriga 64 procent svarade diskvalificerande, genom att till exempel uppge olika sjukdomar, diagnoser och skador.

Nivåerna har varit ungefär desamma sen 2020.

Den som fyller i mönstringsunderlaget är skyldig att vid behov bevisa sina åkommor. Svarar man inte sanningsenligt är det ett brott som kan leda till en prick i belastningsregistret.

Källa: Plikt- och prövningsverket

Försvaret behöver växa. I år är målet att kalla 8 000 unga till värnplikt, om några år kan det handla om 10 000 eller fler.

Ungdomarna tas ut genom mönstring som genomförs av Plikt- och prövningsverket. Första steget är att fylla i mönstringsunderlaget. Här faller en mycket stor andel bort.

Av knappt 107 000 unga som svarade på underlaget i år var det bara 36 procent som var möjliga att kalla till mönstring. 64 procent, över 68 000 unga, svarade diskvalificerande, till exempel genom att uppge olika sjukdomar, diagnoser och skador.

Svårt fylla platserna

Fler tjejer (73 procent) än killar (55 procent) anger hinder. Till stor del handlar det om psykisk ohälsa, som depressioner och ångest – och enligt Plikt- och prövningsverket är utvecklingen oroande.

— Vi tycker att det är väldigt höga siffror. På sikt kan det bli svårt att fylla Försvarsmaktens utbildningsplatser, särskilt när det ska utbildas fler, säger generaldirektör Christina Malm.

Hon säger att man inte haft anledning att tro att många ljuger. En analys som jämförde med underlag från Socialstyrelsen om olika sjukdomar och diagnoser visade att ungdomarna i stora drag verkar vara ärliga.

Men på sikt bedömer Pliktverket att det behövs kontroller.

— Vi ser framför oss att vi kommer att behöva skruva på våra rutiner och kräva in intyg. Svarar man i mönstringsunderlaget att man har till exempel diabetes, då ska man bifoga ett intyg på att så också är fallet, säger Malm.

Hittills har Pliktverket inte ansett att kontroller behövts.

— Hamnar vi i ett läge där vi ska skriva in 10 000 per år eller fler så kommer det nog att bli viktigt och nödvändigt att vi gör det här.

Christina Malm, generaldirektör för Plikt- och prövningsverket. Arkivbild.

Ännu högre volymer

Malm pekar på att regeringen därtill vill aktivera civilplikten fullt ut, vilket innebär ännu högre volymer som ska mönstra. En risk är dessutom att grupperna konkurrerar med varandra.

— Inom områden som räddningstjänst och elförsörjning kan man tänka sig att de befattningarna också har ganska höga krav på sig, säger Malm.

Hon påminner om att Pliktverket ytterst mönstrar för att personer ska klara krigets påfrestningar.

— Vi kan aldrig garantera att man till exempel har tillgång till mediciner eller någon speciell typ av kost, inte i krig.

TT
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!