Polisen om nya vapnet: Smärta är främsta verkan
Polisen inför ett nytt skjutvapen – en mindre dödlig gummiprojektil som ska stoppa hotfulla personer under upplopp. Samtidigt ratar många andra europeiska länder den sortens vapen. Det är klart att effekten är att man får en skada, säger Henrik Moreau, verksamhetsutvecklare vid Noa.
Är en sorts ammunition av gummi som ska användas vid större ordningsproblem och kravaller. Brukar kallas för ett "less lethal"-vapen.
Beskrivs av polisen som ett mellanting mellan batong och pistol, eller "alternativt våldshjälpmedel på medeldistans", på polisspråk.
Ska avlossas på 20–40 meters avstånd mot en individs ben eller magtrakt. Skjuts från en 40 millimeters granatpistol av sorten GL06 som redan finns i polisens arsenal.
Är en av 50 åtgärdspunkter som listades i en handlingsplan efter påskupploppen 2022.
Ammunition av gummi eller plast började först användas av brittiska soldater på Nordirland i början av 1970-talet och har sedan dess förekommit i många olika varianter. De flesta polismyndigheter i Europa använder inte gummikulor eller liknande ammunition i dag, och där den används är den ofta kontroversiell, enligt en kartläggning av AFP.
Toppen av kulan är av gummi och är ungefär stor som en golfboll. Botten består av ett plasthölje. Projektilen avlossas från de granatpistoler som polisen redan är utrustad med för att skjuta tårgas.
Den färdas i upp till 105 meter per sekund och att bli träffad gör väldigt ont. Det är också hela poängen.
— Den främsta verkan är att det uppstår smärta, vilket i sin tur påverkar muskelfunktionen. Träffas man i benet blir det svårt att gå eller springa, säger Ulf Sand, verksamhetsutvecklare av utrustning på Nationella operativa avdelningen (Noa).
Ändrades efter upploppen
Tidigare har den svenska polisen inte tyckt sig behöva det här, men det ändrades efter de så kallade påskupploppen för två år sedan då kravaller bröt ut på flera håll i landet i samband med koranbränningar.
— Vi har ju haft våldsamma upplopp i Sverige förut, men det vi såg under den påsken var något som vi aldrig hade sett tidigare. Våldet som riktades mot den enskilde polisen var så pass kraftigt. Vi hade runt 300 skadade poliser, säger Henrik Moreau.
Moreau är noga med att poängtera att det här inte handlar om den sortens gummikulor som skjuts urskiljningslöst mot folksamlingar. Den här projektilen har bättre precision och den ska bara användas mot enskilda individer vid verklig fara. Till exempel mot någon som "springer mot polisen med en stor gatsten".
Vapnet ska också bara användas av specialtränade poliser inom det nationella insatskonceptet eller inom SPT – polisens taktik för att upprätthålla ordning och säkerhet i samband med folksamlingar.
Sönderskjutna ögon
Samtidigt är den här sortens vapen inte okontroversiella. I de flesta europeiska länder använder polisen dem inte, enligt en kartläggning av AFP.
Franska polisen gör det – och där fick dussintals människor sina ögon sönderskjutna under proteströrelsen gula västarna. Liknande scener utspelades under black lives matter-protesterna i USA, och under de stora gatuprotesterna i Chile för några år sedan blev hundratals demonstranter lemlästade av polisens gummiammunition.
— Det är klart att effekten är att man får en skada. Men det ska ju ställas i förhållande till om man skulle använda tjänstevapnet i stället. Vi kommer ju också vara väldigt tydliga i hur vi reglerar det här och hur vi bedömer att det är ett proportionellt våld utifrån situationen, säger Henrik Moreau.
