Justitieminister Gunnar Strömmer (M). Arkivbild.
Justitieminister Gunnar Strömmer (M). Arkivbild. - Foto: Jonas Ekströmer/TT

Öppnar för mer tvångsmedel - trots kritik

Regeringen vill att polisen ska få ännu större befogenheter till avlyssning och husrannsakan. Lagrådet har varnat för att "ytterst integritetskränkande" åtgärder kan användas mot en vidare krets av personer än i dag.


Fakta: Propositionen om tvångsmedel

Polisen får rätt att inhämta uppgifter om kommunikation mellan datorer eller mobiler för fler typer av brott än i dag. Det ska handla om ekonomisk brottslighet i organiserad form, till exempel grov stöld, grovt bedrägeri, grovt skattebrott och grovt bidragsbrott.

Det ska bli möjligt att i preventivt syfte använda hemlig rumsavlyssning, husrannsakan och sökning efter uppgifter i så kallade molntjänster för fler typer av brott. Det handlar om mord, terroristbrott, spioneri och allvarliga vapen- och narkotikabrott.

Hemlig kameraövervakning, hemlig rumsavlyssning och hemlig dataavläsning ska i undantagsfall få knytas till en person i stället för en plats.

Källa: Justitiedepartementet

Redan i höstas fick polisen utökade möjligheter att använda till exempel hemlig avlyssning i preventivt syfte, det vill säga innan en förundersökning om en konkret brottsmisstanke inletts.

Syftet var att bättre kunna förhindra grova brott i kriminella nätverk.

Nu föreslår regeringen i en proposition att möjligheten att använda så kallade tvångsmedel utökas ytterligare.

"Omotiverade intrång"

När lagrådet i början av mars yttrade sig, skrev man att "ytterst integritetskränkande" åtgärder kommer att kunna riktas mot en avsevärt vidare krets av personer än som nu är fallet. Det varnade också för att ett stort antal enskilda riskerar att drabbas av i sak omotiverade intrång i sin personliga integritet.

Rådet sade dock inte nej till lagförslagen i sin helhet.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) uppger att man tillmötesgått lagrådet genom att tydliggöra när åtgärderna får användas.

— Det ska inte råda någon tvekan om att man inte rent allmänt får undersöka platser i brottspreventivt syfte. Det ska finnas goda skäl för insatsen, säger han.

I propositionen föreslås att det ska bli möjligt att använda hemlig rumsavlyssning, husrannsakan och sökning efter uppgifter i så kallade molntjänster även i preventivt syfte för vissa brott. Till exempel mord och allvarliga vapen- och narkotikabrott.

Allmänintresset styr

Polisen föreslås också få rätt att inhämta uppgifter om kommunikation mellan datorer eller mobiler för fler typer av brott än i dag. Det ska då handla om ekonomisk brottslighet i organiserad form och kan till exempel röra sig om grovt bedrägeri och grovt bidragsbrott.

— Det här ska naturligtvis inte användas för några bredare "fiskeexpeditioner" där var och en kan bli föremål för hemliga tvångsmedel, säger Strömmer.

TT: Är lagändringarna värt priset för den personliga integriteten?

— Det finns väldigt tungt vägande allmänna intressen som motiverar att vi flyttar brottsbekämpningens positioner, säger Strömmer.

Regeringen föreslår att ändringarna ska träda i kraft den 1 september 2024, vilket är två månader senare än vad som sagts tidigare.

TT
/
/
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!