Studie: Mer relationsvåld bland socialt utsatta
Arbetslöshet, missbruk och psykisk ohälsa är vanligt bland både förövare och offer för våld i nära relation. Våldet har stora och bestående effekter, enligt forskare som efterlyser nya lösningar.
Med registerdata från polis och sjukvård har forskare på uppdrag av SNS (Studieförbundet näringsliv och samhälle) analyserat drygt 31 000 manliga förövare och nästan 26 000 kvinnliga offer för våld i nära relationer under mellan 1998 och 2021.
— Det här är ett omfattande material, men det finns ett stort mörkertal. Vi tror att det här är toppen av ett isberg och att vi har identifierat det våld som är systematiskt och grovt, säger Hanna Mühlrad, doktor i nationalekonomi och en av rapportförfattarna.
Personerna har studerats med start fem år innan den första kända våldshändelsen och jämförts med en grupp män och kvinnor som aldrig varit misstänkta respektive utsatta för relationsvåld.
— Vi hittar att mäns våld mot kvinnor i nära relation förekommer i alla samhällsklasser, men det finns en överrepresentation av stor socioekonomisk utsatthet om vi jämför med befolkningen som helhet.
Hälften fick bidrag
Förövarna har i genomsnitt lägre utbildningsnivå, lägre inkomst och mer fysisk och psykisk ohälsa. De är också i högre utsträckning utlandsfödda.
Endast 18 procent har eftergymnasial utbildning (34 procent i jämförelsegruppen) och 46 procent (jämfört med 12 procent) har tagit emot ekonomiskt bistånd under minst ett år innan den första rapporterade våldshändelsen.
Tydliga skillnader syns även vad gäller tidigare brottsmisstanke och fyra av tio är tidigare dömda.
Även bland de våldsutsatta kvinnorna syns liknande mönster. De har lägre utbildningsnivå, färre arbetar, fler får bidrag och är utrikesfödda.
Bestående effekter
Våldet, konstaterar forskarna, har stora och bestående effekter både för individ och samhälle.
Drygt hälften av förövarna döms för nya brott inom två års tid. Många våldsutsatta har i sin tur låg eller ingen inkomst alls under flera år efteråt, samt betydligt försämrad fysisk och psykisk hälsa.
Mühlrad pekar på vikten av åtgärder som fokuserar på mer än själva våldet. Nära hälften av både männen och kvinnorna har som bidragstagare haft kontakt med socialtjänsten innan det första rapporterade våldstillfället.
— Då kan man tänka sig att det är viktigt att arbeta mer preventivt och i ett tidigt skede kunna identifiera hushåll med våld i nära relation. Att vi ser så långvariga negativa effekter tyder också på att man skulle kunna stärka insatserna till de här individerna under en längre tid.
