Svenska elever ännu sämre

Svenska elever har blivit ännu sämre på matte och naturvetenskap, enligt den senaste TIMSS-undersökningen.

Resultatet från den internationella rapporten visar att svenska elever 2007 låg på genomsnittlig nivå i naturvetenskap, "men under genomsnittet i matematik både i årskurs 4 och 8, i jämförelse med övriga EU/OECD-länder", skriver Skolverket i ett pressmeddelande.

Resultaten visar att den negativa utvecklingen i svenska skolor som påvisades 1995-2003 har fortsatt, men i något långsammare takt.

Antalet elever som inte ens når upp till den mest grundläggande kunskapsnivån i matte har fördubblats sedan 1995. Och andelen elever som presterar toppresultat har minskat ännu mer.

Det som de svenska eleverna ändå är relativt bra på är statistik och sannolikhet, samt även i viss utsträckning taluppfattning och aritmetik. Desto sämre är de på algebra och geometri.

I naturkunskapen är försämringen av resultaten ännu större än i matten mellan 2003 och 2007.

"Sedan 1995 har andelen elever som inte når upp till den mest elementära kunskapsnivån tredubblats samtidigt som andelen elever som presterar på den mest avancerade nivån minskat i motsvarande omfattning", skriver Skolverket i sitt pressmeddelande.

– Det är mycket bekymmersamt. Det här måste tas på största allvar, säger utbildningsminister Jan Björklund om TIMSS-resultaten.

– Men för mig var det väl ingen överraskning. Det här bekräftar ju den utveckling som skett över lång tid och det här är bara ytterligare en mätning som visar att vi sjunker i skolresultat.

Björklund skyller resultaten på den skolpolitik som förts de senaste 30-40 åren och säger att lösningen är den stora omläggningen av svensk utbildning som den nuvarande regeringen jobbar med.

TT: Hur lång tid kommer det att ta innan resultaten förbättras?

– Det tar dessvärre mycket lång tid. De resultat vi ser nu är en effekt av felaktiga reformer på 1980-talet och början på 1990-talet. Så lång tid tar det.

– Jag som utbildningsminister skulle ju önska att det fanns någon snabb lösning, men det gör det tyvärr inte utan det här tar tid.

Björklund tycker att det är viktigt att svenska folket tar del av undersökningen.

– TIMSS-statistiken beskriver Sverige i nästa generation. Det här är långt mycket viktigare än alla ekonomiska prognoser som finns just nu, säger han till TT.

I både matte och naturvetenskap har pojkarnas resultat sjunkit mer än flickornas sedan 2003.

Nu har även årskurs 4 för första gången ingått i undersökningen. Tyvärr visar resultaten även för fjärdeklassarna att svenska elever ligger under genomsnittet för EU/OECD-länderna i matematik.

I naturvetenskapen ligger de svenska fjärdeklassarna på EU/OECD-genomsnittet.

– Dialogen mellan lärare och elever måste bli bättre. Antingen är man bara rädd för en lärare eller så tycker man att den är töntig eller så blir man missuppfattad. Många lärare måste bli bättre pedagoger. Man lär sig bättre om man har bättre kontakt med läraren, säger 17-åriga Anna Malmström som går på Södra latins gymnasium i Stockholm.

"Skolverket ser i nuläget inga enkla förklaringar till resultaten som TIMSS visar. När resultaten tolkas är det viktigt att ha i åtanke att TIMSS är en internationellt överenskommen undersökning som inte har sin utgångspunkt i svenska förhållanden. Det krävs noggranna analyser av resultaten, tillsammans med andra underlag, för att bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas", skriver verket i sitt pressmeddelande.

Svenska lärare tycks ägna mindre undervisningstid åt matematik jämfört mot i andra EU/OECD-länder, framför allt i årskurs fyra, visar enkäter som gjorts bland lärare och rektorer i rapporten.

Den svenska matteundervisningen skiljer sig dessutom från den i de andra länderna genom att den bygger mer läroböcker och att mer tid ägnas åt självständigt arbete utan handledning från lärare.

Dessutom betonas läxor och prov mindre i Sverige jämfört mot i de andra länderna.

Men allt är inte negativt med den svenska skolan. De svenska fjärdeklassarna uttrycker ett större självförtroende att lära jämfört mot de andra. De har också en mer positiv bild av sin trygghet och säkerhet i skolan än genomsnittet

När det gäller åttondeklassarna rapporterar rektorerna dock en mer negativ bild av frånvaro än kolleger i övriga EU/OECD-länder, skriver Skolverket.

Skrivet av: