Krimvården brister vid fångars frigivning
Kriminalvårdens planering för fångars frigivande får underkänt av Riksrevisionen.
När en dömd fånge kommer ut ur fängelset löper han, eller hon, störst risk att återfalla i brott.
För att utslussningen från kriminalvårdens förvar och ut i samhället ska fungera krävs bra kontakter mellan kriminalvård, socialtjänst, arbetsförmedling och andra myndigheter. Det är här planeringen är helt undermålig.
För nästan 40 procent av de intagna har kriminalvården inte tagit några som helst kontakter inför frigivningen, enligt Riksrevisionen.
Enligt kriminalvårdens egen redovisning friges 45 procent av de intagna utan att det finns ordentliga åtgärder i samband med utslussningen, skriver Riksdag och Departement.
Regeringen kräver nu i årets budgetproposition att den andelen måste öka.
Också för tiden i fängelse ska det finnas en plan för hur straffet ska verkställas. Men också på det här området finns brister som gör att fler återfaller i kriminalitet än vad som annars hade kunnat vara fallet.
Enligt Riksrevisionen saknar nio procent av landets interner en verkställighetsplan. Trots att kravet på en sådan plan återfinns i lagen.
