Polisen topsar mindre
Trots att allt fler brott kan klaras upp med så kallade topsningar - salivprov - använder sig polisen allt mindre av metoden. SKL varnar för att färre brott klaras upp, uppger SR:s Ekot.
Med topsning kan man enkelt se om en misstänkt gärningsmans DNA överensstämmer med DNA från olösta brott.
Men ändå använder långt ifrån alla polisdistrikt metoden. Och i år beräknas dessutom flera tusen färre topsningar komma in till Statens kriminaltekniska laboratorium i Linköping, SKL.
Det kan betyda att färre brott klaras upp.
– Vi tror att det finns möjlighet att topsa fler personer. Det är väldigt effektivt att ha personer i DNA-registret eftersom då får man en träff direkt när man skickar in ett spår, säger Anna Granlund, gruppchef för DNA-register, till Ekot.
Landets polismyndigheter skickar in allt färre DNA-prov från saliv. I år uppskattar SKL att man får in 36 000 topsningar. Det är 6 000 färre än förra året.
Topsning har framgångsrikt använts för att klara upp flera mordfall, våldtäkter och grova rån.
Varför polisen inte använder metoden i större utsträckning vet man inte.
– Det finns anledning att tro att vi arbetar väldigt olika med det här inom polisen. Vissa polismyndigheter når upp till sina mål medan andra inte gör det, säger Tony Winkler, sektionschef vid utredningsenheten på rikspolisstyrelsen, till Ekot.
