Som besökare på Nyheter24 samtycker du till användandet av s.k. cookies och adblockeridentifiering för att förbättra din upplevelse hos oss. Jag förstår, ta bort denna ruta!
13 670
reaktioner idag

Senast

Cissi Wallin: "Mäktig medieman våldtog mig"

Nyheter24 publicerar med anledning av twitter- och bloggrörelsen #prataomdet texter om gränsdragningar, gråzoner och glasklara övertramp i sexuella situationer.Cissi Wallin, född 1985 är programledare på P3 och frilansskribent, bland annat åt Metro och Veckorevyn. Det här är hennes bidrag.

Cissi Wallin är känd krönikör och programledare.

Det visade sig att hon inte var ensam om att ha utsatts. Men ingen annan vågade till slut anmäla den mäktiga mannen i medie-Stockholms nav.

För fyra år sedan blev hon våldtagen av en känd medieprofil efter en kväll på Spy Bar.

För fyra år sedan blev jag våldtagen av en äldre medieman med makt. Han utlovade efterfest men det hela slutade med att han drogade och sedan förgrep sig på mig.

Jag har fragmentariska minnen av det som hände. Bland annat minns jag att jag vaknade till av att han kravlat upp mot mitt ansikte och försökte trycka in sin kuk i min mun medan han väste "sug då, sug!". Sedan föll jag tillbaka in i dimman.

Jag anmälde aldrig, trots att det både fanns skador, bevis i form av sms och vittnesmål från mina närstående.

Jag var nämligen en av alla de som först förnekar det som verkligen hänt. Det är något obehagligt och sårigt som känns inuti, men man trycker bort det. Man vill inte inse. Man vill inte vara den som blivit våldtagen. Men sen kom insikten, och med den även rädslorna.

Jag som alltid sett mig själv som en stark feministfighter hade fallit offer för rädslan att inte bli trodd. Av varken rättsväsendet eller kollegor. Jag var trots allt 21 och helt nybakad i mediesvängen. Folk hade lika gärna kunnat sagt: "det där säger hon bara för att få uppmärksamhet.".

Men så hände något. Över ett år senare träffade jag en av mina nu närmaste vänner. Det visade sig snabbt att även hon råkat ut för den här mannen. Han hade tafsat på och sextrakasserat henne. Ilskan sköljde över mig. Och jag vågade ta sista klivet in i insiktsfullheten.

Vi bestämde oss för att hitta fler (för att det fanns fler var vi övertygade om) som råkat ut för honom. Och snart rasade anklagelserna in. Han hade tagit en tjej mellan benen på Spy Bar. Han hade tryckt in flera tjejer på toaletter och under hot tafsat på dem. Han hade kallat folks flickvänner för hora och luder. Det påstods även att han hade drogat och våldtagit ytterligare en ung tjej. Vi hade tillräckligt för att göra en gruppanmälan.

Men tjejen han tagit mellan benen på Spy Bar tyckte inte att det varit så farligt. De flesta tyckte inte att det de varit med om varit så farligt. "Jag blev ju i alla fall inte våldtagen". Så har det bland annat låtit. Några av dem fick det till att den här anmälan nog ändå mest var för min skull, för att jag "råkat värst ut". Så de hoppade av, en efter en. Trots att jag förklarade att det absolut och främst handlade om att stoppa honom från att fortsätta. Men när de hoppat av insåg vi att våra anmälningar inte skulle väga särskilt tungt, speciellt eftersom jag i vrede och ångest gjort mig av med nästan alla bevis. Jag ville bara glömma det som hänt.

Det vill jag fortfarande, men det går sådär.

Varför så många av de andra drabbade bagatelliserat det de varit  med om vet jag inte. Jag kan inte säga åt andra hur de ska reagera efter fysiska övergrepp. Men jag kan inte låta bli att fundera över varför de inte värdesätter sina kroppar mer än att de låter en slemmig snubbe ta på dem, enbart på sina villkor?

I dag är en av de drabbade tjejerna, som inte tycker att det är så farligt att bli tagen på fittan mot sin vilja, kollega med det här svinet. De jobbar ihop regelbundet. Många av de mediamänniskor som kallar sig feminister kallar sig även hans vänner. De går på hans fester och skriver positivt om honom i sina bloggar, trots att de vet vad han gjort mot deras kollegor och vänner.

Jag och min vän står handfallna och ser allt det här hända och frågar oss bara "vad fan är det för fel på de här människorna? Har de ingen moral what so ever?". Och då syftar jag som sagt enbart på de icke-utsatta som fortsätter fjäska för honom, trots att de vet vad han gjort.

Det känns därför oerhört fint och viktigt att många skribenter nu tar upp det här. Att vi öppnar upp och berättar om både personliga erfarenheter och allmänna uppfattningar kring sexövergrepp och "villig" motvillighet. Mycket på grund av att en av världens just nu mest omskrivna "hjältar", Julian Assange, i mångas ögon inte "ser ut som någon våldtäktsman". Som att man skulle kunna se något sådant.

Skrivet av: Cissi Wallin

Trendar