Riksdagen sa nej till datalagringsdirektivitet
Dubbel förlust för regeringen i dagens riksdagsvotering.
Lagen om avlyssning av elektronisk kommunikation, det så kallade datalagringsdirektivet, resulterade efter att riksdagen röstat i att förslaget bordläggs i tolv månader hos justitieutskottet för vidare utredning
281 riksdagsledamöter röstade för ett införande, mot 62 nejröster. Men det räckte - fem sjättedelar var tvungna att rösta för om datalagringsdirektivet skulle undgå bordläggning.
Partierna som stoppade införandet är miljöpartiet, vänsterpartiet och sverigedemokraterna.
Datalagringsdirektivet är ett direktiv från EU, vilket innebär att varje enskild medlemsstatat förankrar direktivet i nationell lag.
Riksdagsbeslutet innebär att att Sverige får betala böter till EU för att man misslyckats med att införa EU-direktivet.
Lagen innebära att leverantörer av elektronisk kommunikation lagrar trafikuppgifter i syfte att bekämpa brottslighet. Direktivet har stött på massivt motstånd då det anses vara ett intrång i den personliga integriteten
Regeringen förlorade även omröstningen om privatisering av statliga bolag med 170-170 röster. Voteringen gällde försäljning av bolåneinstitutet SBAB, en minskning av andelarna i Telia Sonora och Posten samtöppna för privat investering i statliga energibolaget Vattenfall.
