Hemma hos Grenna Riksinternat
Regler, rodd, märkeskläder och studier. Nyheter24 har hälsat på hemma hos Grennaskolan Riksinternat. Vad gömmer sig bakom den polerade fasaden och välklippta buskarna? 2012-10-14 09:06
GRÄNNA. Måndag är kavajdag på Grennaskolan Riksinternat. Marinblå, välstrukna och med skolans emblem på vänster bröstficka. För en komplett look fylls höger kavajslag av märken som visar deltagande i olika evenemang, exempelvis rodd. Under kavajen bärs med fördel skjorta eller en blus och över en quiltad jacka. Fötterna pryds av loafers och väskorna kommer från franska märken med hästloggor.
– Egentligen är det inte mer annorlunda att vi har kavaj än att alla som jobbar på McDonald's eller Statoil har lika kläder, säger skolchefen och vd:n Mats Almlöw.
Han har också kavaj.
En annan dimension
Flaggstängerna står på rad framför skolans pampiga huvudbyggnad, ungefär som utanför ett tjusigt internationellt hotell. Mats hälsar välkommen med västdialekt under ett svart, stadigt paraply. Han har ett handslag som gör skäl för vd-rollen.
– Jag kommer från armén och brukar säga det att vara internatelev är som att ligga på luckan.
– När du gör lumpen kan du hamna med en dryg göteborgare, en dum stockholmare eller en knepig bonde från Västergötland, du väljer inte själv. Men att lära sig umgås med andra människor är oerhört viktigt, det påverkar individen väldigt mycket, säger han.
Bakom elevmatsalen, som är en gammal biograf, ryms ett mindre rum där lärarna äter kockens hemlagade mat. Mats berättar om skolan, internatet och eleverna mellan tuggorna. Efter lunchen serverar han kaffe direkt i dricksglasen.
– Det är en helt annan dimension här. Världen består ju av nätverk och om man vill kan man skaffa sig det här.
Han får medhåll av Maria Gunnarsson. Hon går sista året på gymnasiet och ska visa runt. Med välkammat hår, eyeliner som inte kletat och ljusröda naglar passar hon utmärkt som skolans ansikte utåt.
– Sen händer det mycket som stärker gemenskapen. Vi åker till Lundsberg på onsdag och tävlar i rodd. Rodden är en stor sport på skolan. Vi har naturligtvis egna roddmaskiner och kan låna båtar i Jönköping, säger Mats.
Maria är en av dem som tävlar. Hon pratar om händer som blöder och om uppladdningen inför kommande tävlingar. Men blåsorna och pressen beskrivs ändå med positiva ordalag.
Det finns inga nackdelar, bara fördelar med Grennaskolan. Det säger både Mats och eleverna. Att skolan för tillfället är föremål för Skolinspektionens granskning beror enligt dem främst på landets andra två riksinternat och på fördomar, inte på Grennaskolan.
– Det är inte mycket som stämmer av de här fördomarna. Ska man läsa tidningarna kan man tro att vi piskar eleverna dagligen. Vi har ett huvudmål, det är att skapa förutsättningar att få eleverna att trivas. Om man vill läsa och skaffa sig bra betyg så finns det bra möjligheter här, säger Mats och avslutar lunchen.
Från Mexiko till Gränna
Lektionssalarna är inte särskilt märkvärdiga. Höga bänkar, höga stolar och platserna längst fram står tomma precis som på vilken gymnasieskola som helst. Största skillnaden är storleken, antalet lokaler tar nästan slut innan de börjat.
Under skoltid blandas internaterna med externaterna; de som går på skolan men inte bor där.
– I min klass är det ungefär hälften externater, säger Maria.
Hon bor på Grevégården, det nyaste av skolans sex elevhem. Hon har eget rum men delar hall och badrum med en annan Maria. Rummen är några få kvadratmeter stora med ett spartanskt skrivbord, en säng och två blå fåtöljer. Både Maria och Maria har piffat till sina rum med varsin klädställning och i Maria G:s rum lyser en rosa golvlampa.
Den andra Maria heter Hesselman i efternamn och kommer från Mexiko. Hon har bott på skolan i fem år.
– Min pappa är svensk och han ville att jag skulle lära mig svenska. Egentligen skulle jag bara vara här i ett år men sen sa mina föräldrar att det är inte tryggt för en ungdom att bo i Mexiko City, säger hon utan minsta brytning.Maria H är 16 år och vill inte tillbaka till Mexiko. I stället tänker hon stanna i Europa och flytta till Paris efter studenten. Hon pratar lugnt och sakligt och tittar rakt i ögonen. Föga förvånande är hon Grevégårdens förtroendeelev. Det är henne elever vänder sig till när de behöver någon att prata med.
Att det är just Maria och Maria som blivit utsedda att visa skolan och guida runt är ingen slump. Maria G representerar den blonda flickan från den avlägsna kustkommunen och Maria H den långväga unga som klarar sig själv och tar hand om andra. Båda ingår i skolans roddlag och båda har flera förtroendeuppdrag bakom sig.
Tiderna
Förutom skolschemat består vardagen av en rad tider. Elevhemmets kök, där frukost och kvällsmacka intas, är öppet mellan 7.00 och 9.00 på morgonen för att därefter hålla stängt fram till 20.00 på kvällen.
– Det är en tanke med det, att man ska äta middag i matsalen och inte bara ta en macka i stället.
Klockan 23.00 varje kväll stängs internet av och slås inte på igen förrän 6.00 nästkommande dag. På helgerna kan man surfa till 1.00 men sen är det stopp.
– På vardagar ska man vara hemma senast 22.00 och vid 23.00 ska det vara tyst och behagligt.
Mellan 18.00 och 20.00 är det läxläsning.
– Det är inte obligatoriskt men i vissa fall kan lärarna säga till husfrun att hon ska hålla koll på att jag gör min läxa, säger Maria G.
Elevhemmens husföräldrar får dagliga rapporter från skolans lärare.
– Beroende på vad de har för avtal med föräldrarna så rapporteras det även vidare till dem. Jag är ju 18 år nu men förut om det var frånvaro eller några minuters förseningar fick föräldrarna hem mejl, säger Maria G.
Maria H fortsätter:
– Det kan vara så om man endast är tre minuter sen till en lektion, det har hänt mig. De skickade ett mejl att jag hade frånvaro och sen fick mina föräldrar i Mexiko trycka att de har tagit del av informationen.
– Och husföräldrarna har ju också stenkoll. Om jag är sen vet jag att husfrun kommer fråga mig var jag varit.
Bullmys i stället för alkohol
Maria G har fyllt 18 år och har bilen parkerad utanför elevhemmet. Men till skillnad mot många andra nyligen myndiga tillbringar hon inte helgerna på krogen.
– Man får inte vara ute på kvällen och dricka och sen komma hem, det är nolltolerans. Det spelar ingen roll om man är 16 eller 18 år, det är samma för alla.
En del passar på att åka hem över helgerna, då blir man utskriven och ansvaret hamnar hos föräldrarna. För dem som är kvar förlängs tiderna med två timmar och ber man om lov kan man få vara ute ännu lite längre. Men då behövs en skälig anledning.
– På helgerna är det lite extra god mat i matsalen och många sitter kvar och myser. Sen går man tillbaka till elevhemmet. Ofta är husföräldrarna lite på myshumör då så de kanske bakar bullar eller gör en paj, säger Maria G och Maria H fyller i:
– Det finns en massa aktiviteter också, som bowling och så. I går kväll var jag på fotbollen då var det blandat tjejer och killar, inte så seriöst utan mest för skojs skull. Det enda som är seriöst året om är ju rodden.
Först kommer polkagrisarna och sedan kommer Grennaskolan. Enligt vd Mats Almlöw är Riksinternatet av stor vikt för Grännas omkring 2 800 invånare. Skolan är oundviklig att missa. Högst upp vid bergets rot tronar den över smågatornas polkagristillverkning. Vad ortsborna säger om skolan är osagt, enligt internateleverna har man ingen kontakt med dem.
För eleverna finns varken polkagrisar eller lokalbefolkning, här kretsar livet runt studierna och framtida nätverk. Allt packeterat bakom välvårdade leenden och mörkblå kavajer.
Nyheter24 ansvarar inte för innehållet i kommentarerna!
Jakob Lindén // Staffan,
Jag är en av de elever som gick med dig under din gymnasietid på Grennaskolan, och de påhopp som fanns mot dig var tråkiga, dock så var du verkligen inte oskyldig i fallet, du hetsade alla att göra saker mot dig och för de personer som bodde med dig fick stå ut med mycket.
Dina kommentarer på Alkohol och Droger är förmodligen från eget perspektiv och jag har aldrig hört talas om att kunna gå till grannen för att få hasch, men jag antar att du hade kontakter, har du medelat pressen om hur de kom sig att du slutade skolan?
Det är väll ingen hemlighet att jag missbrukade alkohol. Faktum var att jag började på GS för att minska min alkoholkonsumtion mina föräldrar trodde det skulle bli så på grund av deras strikta regler. Men så var inte fallet, smugglesprit, knart och så vidare var en annan värld. Den världen jag egentligen ville komma bort från. Vi blev fullständigt lurade.
Ganska intressant artikel!
Till att börja med för att få med hela sanningen så vill jag säga - det är mer än bara bullmys på Grennaskolan. För att vara ärlig sups det redlöst i princip varenda helg droger används också ofta. När jag gick där 2010/2011 var det bara att gå över till grannens rum för att få tag i hasch. Jag har själv sett knarket och spriten med egna ögon så jag vet vad jag pratar om. Reglerna är definitivt inte rättvisa och gäller inte för alla utan endast bara för dem elever "skolan vill ha bort". För om samma regler gällde för alla oavsett om man är 16 eller 18 skulle ganska många av skolans elever vara relegerade för länge sen. Jag vet förövrigt flera lärare som har druckit alkohol med elever. Hur moraliskt är det om man nu har ett sådant regelverk? Så det här med bullmys är inte riktigt hela sanningen.
När det gäller regeln om skolkavaj på måndagar, var det en regel som under vårterminen 2011 infördes av skolans skolchef Mats Almlöw under starka påtryckningar från föräldrarna i samråd med elverådet. Inte många elever som ville ha skolkavaj från början. Jag hade ju önskat att man åtminstone genomförde någon form av demokratisk omröstning och inte bara prompt bestämde att så skall det vara - för om man vägrade att infinna sig i normerna då blev man straffad. Det fanns nämligen en minoritet av skolans elever som påstod sig ha rätten att bestämma över mig som individ - vad jag skulle, tycka, göra och känna. Jag blev tex. bestraffad för att jag skrattade högt i matsalen genom att bli piskad med ett läderbälte. Viktigt att påpeka är att inte hela skolan utövade detta system. Det fanns naturligtvis positiva saker som på de allra flesta platser, men min tid förvandlades snabbt till en mardröm. Jag utsattes för grova övergrepp för skolan. När jag berättade ignorerade skolchefen min röst. Min tid på skolan slutade tragiskt och jag önskar ingen annan det helvette som jag utsattes för därför vill jag idag hjälpa andra genom att berätta min historia.
Jag vet att det finns mer än bara polkagrisar i Grenna. Hur folk kan kalla det som existerat eller fortfarande existerar på skolan för en engångsföreteelser kan jag faktiskt inte förstå. Ja det finns till och med vissa som förnekar att kamrat uppfostran överhuvudtaget existerat på skolan.
En allt för subjektiv artikel som märkbart försöker påvisa en "överklass skola" än vad den i realiteten är.
Hm. Som internatskole elev så känns detta väldigt främmande. Men jag går inte på någon typ av "Normal" internatskola, utan en där i stort sätt alla är på Stipendium som täcker minst 70%, har ca 80 Nationaliteter utspritt på 200 elever i 2 årskurser. 30% av dessa kommer från Nordiska länder. Alla läser IB. Vi bor mitt ute i ingenstans, i Norge. Det är också Nordens dyraste internatskola, med en kostnad på 500 000NOK på 2 år.
Det är fantastiskt, det är UWC. Det finns skolor i hela världen, Allt från Flekke, Norge till Victoria Kanada, Singapore, Hong Kong, Indien, Italien, England och många fler. Nu har det precis gått 50 år sedan den första skolan öppnades. 50 år av studier för Fred. För det är i stort sätt ett enda stort fredsprojekt. Sen att vi får besök hit av istort sätt alla Ivy Leauge universitet och många andra som försöker locka oss dit är också något bra...