Regeringen höjer fribeloppet

Studenter ska kunna tjäna upp till 130 000 kronor om året utan att mista bidrag.


Att glömma nudlarna är bara att glömma för de allra flesta, men regeringens planer på att höja fribeloppet är ändå en senkommen julklapp för studenterna. Alla riksdagspartier är överens om att studentbidraget, ej lånet, ska bantas om en student tjänar mer än inkomsttaket.

– Det här är en bra avvägning. Man ska kunna jobba utan inskränkningar på sommaren, och lite grand vid sidan av studierna under terminstid, utan att det påverkar studiemedlen, säger Roger Tiefensee (c), ordförande i regeringens studiesociala kommitté till Svenska Dagbladet.

Många heltidsstudenter går på knäna. De har svårt att visa svarta siffror när många av dem tvingas att leva på 7 820 kronor i månaden i studiemedel. Därför väljer vissa att extraknäcka, men om de tjänar mer än fribeloppet på 102 500 kronor per år bantas studiemedlen.

Därför föreslår nu regeringens studiesociala kommitté, med representanter från alla riksdagspartier, att en heltidsstudent ska kunna tjäna upp till 130 000 kronor per år utan att studiemedlen ryker. Regelverket ändras också med förslaget att det endast är studiebidraget - inte lånet - som reduceras om fribeloppet överskrids.

Allianspartierna vill på sikt helt skrota fribeloppet, men det har inte kommittén kommit fram till.

– Det skulle betyda att personer som studerar på halvtid, och jobbar rätt mycket, har rätt till studiemedel utan att ha behov av det. Då används inte resurserna på rätt sätt, säger Roger Tiefensee.

Moderaternas kommittéledamot Oskar Öholm är positiv till att fribeloppet endast kopplas till bidragsdelen, och är kritisk till dagens situation där studenter som har tid och möjlighet att extraknäcka "straffas":

– Om staten säger "Du får inte jobba", så kanske den första kontakten med arbetsmarknaden blir att man i stället jobbar svart, säger han till Svenska Dagbladet.

Vänsterpartiet, som helst vill se höjda studiebidrag, gillar förslaget då det inte vill att sommarjobbande studenter ska straffas.

– Man har ju bara rätt till studiemedel när man studerar, då är det ett konstigt system att man inte tillåts arbeta under den tid man faktiskt inte studerar. Många studenter upplever det som ett problem, säger Rosanna Dinamarca (v).

Skrivet av:

De senaste nyheterna direkt i din inkorg!