Säpos problem med FRA-förslag utreds
Regeringen befarar att begränsningarna av FRA:s signalspaning får konsekvenser för Säkerhetspolisen och rikskriminalen.
Begränsningarna av FRA:s mandat att signalspana får konsekvenser för Säkerhetspolisen och rikskriminalen. Därför gav regeringen på torsdagen tidigare Säpochefen och nuvarande ordföranden i Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden Anders Eriksson i uppdrag att utreda hur Säpos och rikskrims behov av underrättelser om utländska förhållanden, och hur de ska kunna mötas.
"Signalspaning har länge varit en viktig underrättelsekälla för Säpo", skriver regeringen i ett pressmeddelande.
Under 1990-talet rationaliserades inhämtningen genom att Säpos signalspaningsresurser fördes över till det numera omstridda FRA, Försvarets radioanstalt.
Då träffades en uppgörelse om att Säpo ska få lägga uppdrag på FRA, men den uppgörelsen riskerar nu att gå om intet sedan regeringen backat för intern kritik och föreslagit 15 ändringar i den nya signalspaningslagen som ska börja gälla den 1 januari 2009.
Lagen reglerar på vilka villkor FRA ska få lyssna på trådbunden trafik, det vill säga telefoner och datorer.
Men enligt den politiska överenskommelsen härom veckan ska FRA nu enbart få ta uppdrag från regeringen, regeringskansliet och försvaret. Säpo riskerar att ställas på bar backe.
"Säkerhetspolisen behöver kvalificerad underrättelseverksamhet. Signalspaning är för det ändamålet av stor betydelse. För Rikskriminalpolisens kamp mot till exempel människohandel, narkotikasmuggling eller barnpornografi gäller samma sak", skriver justitieminister Beatrice Ask (m) i pressmeddelandet.
Anders Eriksson ska redovisa sina slutsatser senast den 30 juni 2009, skriver TT.
Skrivet av:
