Nya regler kan införas på högskoleprovet - testas för första gången

Idag var det många som vaknade upp nervösa då det var dags för vårens högskoleprov! Ett prov som går att skriva två gånger per år och som kan ge en plats på drömutbildningen om resultatet blir tillräckligt högt. 

Under provets gång testas de skrivande i läsförståelse, ordkunskap och matematik, och därefter sammanställs resultaten och man får en poäng som senare går att använda för att söka in till utbildningar. 

Men i år testas något nytt – det kan nämligen räcka med att prestera bra på ena provdelen för att komma in på en drömutbildning. Försöket sträcker sig fram till 2023 och inledningsvis berör det de personer som väljer att söka till civilingenjörsutbildningar på några av lärosätena i Sverige, något som SVT Nyheter rapporterar om. 

En provdel ska väga tyngre 

Provet kommer fortfarande att genomföras som vanligt. Däremot kommer universiteten kunna välja vilken del av högskoleprovet som ska väga tyngst vid ansökning av utbildningar. 

Så vid de civilingenjörsutbildningar som deltar i försöket, kommer den matematiska-logiska delen att väga tyngre än den språkliga. 

Hoppas att högskoleprovet som urvalsmetod ska bli bättre anpassat

Det har debatterats om att vissa grupper missgynnas när provet ser ut som det gör idag. Nu hoppas man istället att högskoleprovet som urvalsmetod ska bli bättre anpassat för just den utbildningen man väljer att söka till. Man hoppas också att det ska leda till färre avhopp, skriver SVT Nyheter.

För hur tillförlitligt är egentligen provet som kunskapsmätare till universitet- och  högskolestudier?

Jörgen Tholin, docent i pedagogik och forskare vid Göteborgs universitet, tycker att högskoleprov som skrivs numera inte kan avgöra hur väl de personer kommer att prestera i sina kommande studier. 

– Man har i omgångar tittat på hur de gick för de som hade ett högt provresultat. Det går inte att säga att de nödvändigtvis klarar studierna bättre eller sämre än de med lägre resultat, säger han till SVT Nyheter.