Möt mannen som skrivit mest av alla på hela Flashback

FLASHBACK. ”Yttrandefrihet på riktigt!”, står det när man öppnarforumet Flashback i ett nytt webbläsarfönster på sin dator. ”En likatilldragande som motbjudande blandning mellan kunskapsutbyte, uppriktignyfikenhet och frikörning för människans allra lägsta instinkter”, utvecklade PaulFrigyes sin tolkning av den meningen i DN i fjol. Det är emellertid svårt attsammanfatta ett forum med hundratusentals besökare i några ord utan orättvisakamdragningar – och gör man detsamma mot personer på en fysisk plats kallas manju fördomsfull.

– Jag påstår inte att sanningen finns här, men man fårskriva mycket som annars inte fått skrivas. Flashback är en viktig oas för desom annars har svårt att göra sig hörda.

Det är tycker i alla fall moderatorn Ruskigbuss. Ett sättatt komma runt fördomsfulla slutsatser om Flashback är att döma det efter desshöjd- och lågpunkter vad gäller hur genomtänkta användarnas moraliska filosofierär. Om bottennoteringen då utgörs av någon ”hora”-fnysande tonåring som ena sekundentigger lösenord till porrsajtskonton och andra skriver särskrivna förolämpningarmot flyktingar, kanske höjdpunkten återfinns hos Ruskigbuss.

"Medelålders grisskär man"

– Medelålders grisskär man, jobbar med IT och bortillsammans med min fru och hennes barn i en lägenhet.

Så beskriver han sig. Han har i skrivande stund 43 405 inlägg på Flashback på sitt samvete, vilket är flest av alla snart 700 000användare och innebär ett snitt om 13,6 inlägg per dag under de nästan nio århan varit medlem. Under varje inlägg han har skrivit syns hans signatur, och iden en länk med titeln ”Min personliga åsikt”.

Följ länken, och du hamnar på ett inlägg han skrev 2007. Därbeskriver han sin tro på individen, och att den ska dömas efter hur just denbeter sig och ingen annan. Han skriver att nationen ”är en anakronism, ettövergångsstadie i människosläktets utveckling från stamsamhälle till en globalcivilisation” och kallar främlingsfientliga ”futtiga”.

– Jag är nog närmast extrem enligt en del Flashback-användare,men jag står för ganska normala sunda värderingar, kommenterar han sin ”politiskakorrekthet” till Nyheter24.

Han värnar yttrandefriheten, något som lyser igenom helahans Flashback-gärning. Ta till exempel härvan med forumsraiderna 2008, dåanvändare bestämde sig för att invadera och spamma sönder konkurrerande forumsom t.ex. Familjeliv. Då gick Ruskigbuss in och bad om ursäkt å alla Flashbacks”vuxna användares” vägnar, och bad Familjelivs besökare att rikta ilskan motden lilla ”grupp småbarn, som tyvärr tagit sig friheten att använda Flashbacksom beteckning”. Han gjorde inte samma misstag som många andra debattörer, ochlät blicken stanna vid sin egen yttrandefrihet. En av raidarna fick en utskällning av Ruskigbuss:

– Om du inte begriper att "raida" ett forum ärsamma sak som att hindra någon från att yttra sej som DE vill på sitt EGETforum, så förstår du inte vad yttrandefrihet är.

Anonymiteten - något som gör Flashback bättre

På samma sätt ser han på Flashback i stort – han verkar intese det som den kanal för högerextremism och sexism utan ser snarare till de sominte redan har en publik, som på Flashback kan få den. Han har goda relationermed såväl anarkister som nazister, och bryr sig mest om tonläget en debattöranvänder sig av.

– Jag uppskattar mest när någon kan argumentera för sinståndpunkt och samtidigt lyssna på andras åsikter, utan att pådyvla dem något deinte står för. Och då kan jag ha mer gemensamt med en nationalist än en förmenticke-rasist.

Anonymiteten på Flashback gör enligt Ruskigbuss mest gott.

– Visst kan det göra att nätmobbning är enklare, men det ärockså en förutsättning för att personer med unika perspektiv törs skriva vad devet. Jag tänker på till exempel gängmedlemmar, flyktingar som har väldigthårdföra regimer efter sej, men också personer med icke rumsrena åsikter ävenhär i vårt svenska folkhem. Jag gillar verkligen inte rasister, men de bör harätt att säga sin åsikt, hur fel den än kan vara.

När jag jämför med den betydelse den stora och totalanonyma nätanslagstavlan 4chan tack vare sin anonymamasskreativitet har internationellt, och kallar den för en ”viktigkulturell knytpunkt”, reagerar Ruskigbuss.

– Jag vill nog tro att Flashback är betydligt viktigare iSverige än vad 4chan är i världen.

Men finns det ettproblem när en grupp börjar jaga efter en enskild person, som t.ex. fallet vari böglyfts-, skogsturk- och Terje Hellesø-trådarna?

– Det kan finnas problem, därför har vi regler mottrakasserier men också mot falsk ryktesspridning. Det finns en gräns som iblandklivs över, men jag vill nog hävda att kollegorna i de avdelningar det handlarom har hanterat det på ett sätt som minimerar skadan.

Även när trådar blirväldigt stora väldigt snabbt, och regelbrotten kan drunkna i nya inlägg?

– Som tur är har vi alerta användare som gärna skickaranmälningar, särskilt på sina debattmotståndare - vilket gör att det trots högbelastning ändå brukar skötas tämligen väl. Visst kan det säkert dröja någongång, men det är ju inget kärnkraftsverk vi driftar här, bara ett forum.

Problemfritt är forumet inte. Många idioter ryms där, ochibland ger de sig fan på att krångla till det för moderatorernas vardag somoavlönade städare på forumet. Den jobbigaste härvan Ruskigbuss som moderatornågonsin rett ut var när användaren Dr Mabuse bröt mot en forumsregel ochskapade flera olika identiteter för att använda dem på sin sida i en debatt.

– Dessutom tog motståndaren av allt att döma efter dettabeteende, så till slut så såg det ut som om det var många debattörer somgrälade om ett tämligen smalt ämne, när det i själva verket kanske bara varfyra.

Viktig plats för Ruskigbuss

Trots det tidvisa krånglet är Flashback en viktig plats förRuskigbuss. Det märks inte minst eftersom han svarar svalt och distanserat påmina frågor, frånsett just när jag undrar hur det skulle kännas om forumetlades ner.

– Det skulle bli väldigt tomt, faktiskt. Jag tillbringarfortfarande, trots att jag numera har familj, en betydande del av min fritid påFlashback. Jag skulle också tappa kontakten med personer som jag anser varabland mina vänner. Och sen skulle vårt samhälle förlora en viktig mötesplatsför oliktänkande.