Därför borde fler politiker ta efter Putin

Rysslands president Vladimir Putin, eller kanske snarare någon av hans många medarbetare, har skrivit en debattartikel om Syrien som sedan publicerades i amerikanska New York Times. Han argumenterar för att USA inte alls borde attackera Syrien eftersom att typ inga andra tycker det och avslutar det hela med att slå fast att Gud skapat alla människor jämlika. Ett något udda uttalande från någon som stödjer homofobiska lagar, men ändock en fin tanke.

Men idén om att prata direkt med det amerikanska folket har inte direkt mötts av klang och jubel, om man säger så. Snarare tvärtom. Bland annat så säger demokraten Robert Menendez att det hela får honom att vilja spy. Och Menendez är ingalunda någon lättviktare, senatorn från New Jersey är ordförande i senatens utrikesutskott. Även John Boehner, republikansk talman i kongressen, är uppretad.

Vilket de väl har all rätt att vara. Putin är inte en speciellt trevlig typ, även om han råkar vara fantastisk på PR. För det är artikeln bara ytterligare ett bevis på att han, på ett mycket skruvat sätt, faktiskt är. Det är svårt att säga att han inte får uppmärksamhet för sina åsikter.

Därför borde fler politiker ta efter honom. Och nej, inte hans många urusla sidor men varför inte det som han faktiskt kan.

Jag förstår att inte alla politiker är sugna på att posera på judomattan eller för den delen köra vrålsnabb racerbil.

Även om jag personligen hade tyckt att det vore kul om fler gjorde det.

Men att publicera en välformulerad (faktiskt) och lättförståelig (faktiskt) debattartikel borde inte vara så svårt. Sen att han lyckas få in den i just New York Times är ju bara grädden på moset.

Det förstår jag att inte alla kan. Men man kan ju alltid testa.