Feministernas omöjliga uppgift
Att vara feminist är att ständigt få höra att man inte räcker till och att man lägger sin energi på fel saker. Sluta gnäll säger jag och gör något åt de fel ni ser istället.
Har bland annat varit arbetande ordförande för Sveriges elevråds centralorganisation - SECO och förbundsstyrelseledamot i Grön Ungdom.
Från januari 2010 till slutet av 2011 var Seher ordförande för LSU - Sveriges ungdomsorganisationer, samarbetsorganisationen för ett 80-tal nationella ungdomsorganisationer i Sverige.
I dag är hon är ansvarig för Public Affairs på fackförbundet Unionen.
Följ Seher Yilmaz på twitter här.
Det är svårt att vara feminist. Inte så mycket för att man vacklar på sin tro på att det finns strukturer i samhället baserat på kön där män är överordnad gruppen kvinnor eller att en förändring skulle skapa ett mycket bättre samhälle.
Det är svårt att vara feminist för att man hela tiden tvingas förklara varför man slåss för de frågor man väljer att slåss för. Det blir en omöjlig uppgift för feministerna.
När jag skrev om p-piller och hur långsamt utvecklingen går, att om det var män som åt dem skulle det minsann bli förändring - fick jag höra att jag borde ha skrivit om det viktigare ämnet antidepressiva. Den där gången jag skrev att jag inte blir lämnad i fred i det offentliga rummet utan får ta emot blickar och ord från män som anser sig ha rätten att bete sig på det sättet - sades det att jag borde lyfta de större frågorna så som de ojämlika lönerna mellan män och kvinnor.
Senast när jag tog upp vikten av fler kvinnor i bolagsstyrelser och tog ställning för kvotering - ansågs det vara bättre om jag hade skrivit om de skeva könsfördelningarna inom exempelvis byggbranschen. Det lades också till att jag som feminist idag är en maktkåt manshatare. Att det är därför jag ständigt tjatar om styrelserummen istället för byggindustrin eller någon annan bransch med dålig jämställdhet.
Det är lätt att klaga på mig som lyfter en fråga och kallar mig feminist. Nog ligger det en hel del i att det är för att jag är kvinna som gör det så enkelt att klanka ner på de frågor jag väljer och vifta bort dem som oviktiga.
Därför är min fråga till er som tycker att jag borde ägna mig åt viktigare frågor: Vad gör ni åt de problem och viktigare frågor som ni anser att jag som feminist snarare borde skriva om?
Utöver att gnälla på min och alla andra feministers ageranden det vill säga?
