Hur ska jag rösta?
Nyheter24:s Matilda Andersson om artikelserien "Därför röstar jag".
Det är supervalår i år. Med supervalår menas att Sverige har Europaparlamentsval och nationella allmänna val samma år. Den 25 maj hålls val till Europaparlamentet och den 14 september hålls val till riksdag, kommun- och landstingsfullmäktige.
I samband med supervalåret vill Nyheter24 visa upp valfrågorna ur väljarnas perspektiv. Därför publicerar vi en artikelserie där väljare från de tio största partierna får svara på 14 likadana frågor om hur de tänkt rösta och varför.
Matilda Andersson är reporter på Nyheter24.
Följ henne på Twitter här: @fiskberit
Supervalåret har börjat. Från årsskiftet, via EU-valet den 25 maj, till dagarna efter riksdagsvalet den 14 september kommer det mesta att handla om politik.
Politik genomsyrar som bekant det mesta i samhället. Men hur vi pratar om det, om vi säger öppet vilket parti vi kommer att rösta på eller inte, skiljer sig åt.
Varje månad kommer nya opinionsundersökningar, med något varierande resultat. I dagsläget tycks det kunna bli ett blockskifte samtidigt som Sverigedemokraterna mer än säkrat sin fortsatta plats i riksdagen.
Just Sverigedemokraterna och de omkring tio procenten som väljer att rösta på dem är något som ofta kommer på tal. Vilka är de, bortsett från Avpixlat-anhängarna?
Ur den frågan väcktes idén om att det är tid att fråga väljarna om varför de röstar som de gör och inte endast belysa politiken från medias eller politikernas håll. Utan att i stället prata med de som röstar, och då inte endast SD-väljarna, utan alla stora partier.
Varför väljer en före detta piratpartist att rösta på Socialdemokraterna? Och vad är det som får en före detta miljöpartist att bli sverigedemokrat?
Därför kommer nu Nyheter24 att i en artikelserie bestående av tio delar publicera väljarnas åsikter och funderingar kring valet i september. Tio personer som svarar på 14 likadana frågor om vilket parti de valt att rösta på och varför.
Tillvägagångssättet för att hitta icke politiskt aktiva personer som varit villiga att ställa upp med namn och bild har skett via Facebook och Twitter. Responsen har varit skiftande. Väljare till vissa partier var lätta att finna, andra betydligt svårare.
Större andel män än kvinnor har valt att medverka. I den mån det gått har urvalet gjorts för att bäst kunna fördela väljarna över en så bred grupp som möjligt – äldre, yngre, arbetssökande, låg- eller högutbildade, kvinnor och män.
Vilket parti kommer du att rösta på?
LÄS MER. Första delen i Nyheter24:s artikelserie "Därför röstar jag".
