En kvinna ska veta sin plats och inte röra den heliga mansfotbollen

För drygt en vecka sedan vaknade jag till hundratals kommentarer och mejl som beskrev hur dum i huvudet jag är. Att jag borde dö. Att jag borde få sparken och aldrig mer få skriva.

Jag skrev om dokumentären om Zlatan, som till stor del ägs av honom själv. Det utlöste en hatstorm som varken jag eller min redaktion var beredda på. Vi var inte beredda eftersom krönikan inte slog mot en utsatt grupp, underbyggde resonemanget med saklig fakta och höll en god ton.

LÄS MER: "Var är kvinnorna, Zlatan Ibrahimovic?"

I sju dagar har nu min mobiltelefon och mejlinkorg plingat konstant. Hat hat hat. Mot mig, min hjärna, mitt utseende och min intelligens. För att jag skrev att jag ville se fler kvinnor framför och bakom kameran i en dokumentär om en av vår tids största ikoner.

Hatarna som hörde av sig använde olika strategier. Många skrev bara glåpord rakt ut, medan andra hånade genom att få hela texten att framstå som ett skämt från min sida. Men det absolut värsta är de som använder det faktum att jag är kvinna som ett argument i sin hatretorik. "Kvinnor som du…", "Typiskt kvinnor" och "Lilla gumman" i ett försök att avfärda jämställdhetsarbetet som onödigt är en dålig strategi. Att som kvinna ta sig in i ett mansdominerat heligt rum som herrfotbollen visade sig är något man inte får göra. 

LÄS MER: "Nyheter24 anmäler pojklandslagsspelare efter Zlatan-krönika"

Reaktionerna som följde blev bara ännu ett bevis på att kampen för jämställdhet behöver föras hela tiden och på bred front. Förblindade av orden "Sverige är världens mest jämställda land" vägrar vissa inse de problem vi faktiskt har med jämställdhet i Sverige och Zlatan-dokumentären är ett utmärkt exempel på det.

Jag sa aldrig att Zlatans mamma, syster och kvinnliga kusiner skulle vara med, vilket många av er hävdade. Det la jag mig inte i, även om jag tyckte att det på ett sätt var märkligt. Jag skrev om avsaknaden av framförallt kvinnliga journalister och kvinnor i produktionsteamet. 

Jag struntar i varför det såg ut så. Produktionen har säkert massor med "bra" anledningar till varför bara fem kvinnor involverades under hela arbetet med dokumentären. Det har de alltid, men det gör inte frågan mindre viktig att lyfta.

Jag är en ung kvinna som under hela mitt liv sett hur män väljs framför kvinnor och hur de ständigt lämnas utrymme i media. Att jag lyfter det och ifrågasätter Zlatan-dokumentärens könsfördelning är inte det som ska slängas på mig skit, hat och hot. Jag är en människa av kött och blod, precis som du. 

Som journalist räknar jag med reaktioner, så klart. Men det är en helt annan sak än vad jag och mina kollegor möts av dagligen. Det är ett arbetsmiljöproblem som ni skapar och som hotar det fria ordet.

Tyck vad du vill om det jag skriver, men två saker kan jag avkräva dig som sedan skriver kränkande kommentarer: 

1. Läs texten

2. Försök att förstå texten

3. Håller du inte med? Ifrågasätt. Men personliga kränkande påhopp kan du räkna med blir lästa, raderade och anmälda.

Det jag har fått utstå är något som ingen människa borde behöva utstå. Vi pratar jämt om mobbning, hur viktigt det är att arbeta mot det. Men vet ni att ni håller på med precis samma sak?

Snälla, tänk till en gång extra innan du skickar iväg en kommentar i form av rena förolämpningar. En riktig människa kommer ta emot den. En människa som antagligen inte ens har gjort något för att förtjäna det.