Så säger Åkessons sambo om bilden med Ultima Thule
Ser inga problem med bandet.
Under måndagen kunde Nyheter24 berätta om en bild där Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson poserade med det nationalistiska vikingarockbandet Ultima Thule – en nyhet som sedan kom att sprida sig i landet.
Bild: Facebook
Med på bilden var även Åkessons sambo Louise Erixon, även hon SD-politiker. Hon säger till Arbetarbladet att hon inte har några problem att posera med ett band "som kopplas ihop med rasism och främlingsfientlighet".
– Det är främst medierna som kopplar ihop dem med det. Jag gör det inte. Jag betraktar dem som personliga vänner, och jag vet att de inte har några rasistiska eller nazistiska åsikter. De är ett av 90-talets största band och det är många som uppskattar deras texter och musik. De personerna förtjänar en rasiststämpel lika lite som bandet gör. Ultima Thule har ett unikt sätt att hylla vårt land och beskriva vår politiska samtid. De har gjort mycket för vårt kulturarv, och jag tycker att de förtjänar mer uppskattning, säger hon till tidningen.
Bild: TT
Hon håller alltså inte med om att bandet kan kopplas samman med rasism och främlingsfientlighet.
– Nej, de står inte för sådana värderingar. Det handlar om ungdomssynder för 30 år sedan – om fyra desperata 20-åringar som ville ha ut sin musik. Det har ingen betydelse i dag. Proportionerna som har uppstått i medierna är tramsiga. Ultima Thule har konsekvent tagit avstånd från extremism – de har till och med avbrutit en konsert för att skälla ut en nazist. Vad mer kan de göra?
Något som Alex Bengtsson på stiftelsen Expo inte håller med om.
– De var ju husband hos Bevara Sverige Svenskt och hos Sverigepartiet som var förlagan till Sverigedemokraterna. Deras första EP som de gav ut sponsrades av Bevara Sverige Svenskt, har han tidigare sagt till Nyheter24.
Bild: TT
Tidigare har Nyheter24 kunnat visa en film där Jimmie Åkesson sjunger en låt av bandet, och Erixon säger till Arbetarbladet att även hon länge varit ett fan av bandet.
– Jag har lyssnat på dem sedan 14–15-årsåldern, och de har fastnat i mitt hjärta. Några av bandmedlemmarna är bekanta, andra är personliga vänner. Jag är tacksam och hedrad över att de ville spela i vår trädgård.
