Många likheter – står Moldavien på tur?
Ryska soldater i en ryskstödd utbrytarrepublik, i ett land som sitter i storpolitisk kläm mellan öst och väst.Moldavien sitter i en liknande sits som grannlandet Ukraina – och bedöms mycket väl kunna stå näst på tur om kriget går Rysslands väg.
Moldavien ligger mellan Rumänien och Ukraina, nära Svarta havets nordvästra strand.
Landet är ungefär 34 000 kvadratkilometer stort, vilket är ungefär lika stort som det svenska landskapet Jämtland. Det har 3,5 miljoner människor och huvudstaden heter Chisinau. Rumänska är officiellt språk (med en varietet som ibland kallas moldaviska), men många talar också ryska, ukrainska eller minoritetsspråket gagauziska.
Ungefär var sjunde invånare bor i utbrytarrepubliken Transnistrien, som sedan 1992 är en självstyrande landremsa längs med Moldaviens östra gräns mot Ukraina. Området är till ytan ungefär lika stort som Gästrikland.
Namnet Transnistrien kommer från att området ligger "på andra sidan Dnestr", en flod som skiljer området åt från övriga Moldavien.
Efter andra världskriget inkorporerades Transnistrien i den sovjetiska delrepubliken Moldavien. När Sovjetunionen föll samman fanns det bland delrepublikens icke-rumänskspråkiga invånare viss vilja att hålla fast vid banden till Moskva, snarare än att stärka dem med Rumänien. Transnistrien utropade sig till en separat sovjetrepublik och 1992 utkämpades ett kort krig, med åtminstone 600-700 dödsoffer. Den ryska armén gick in på transnistriernas sida innan det slutade med en vapenvila.
Sedan dess fungerar Transnistrien i praktiken som en självstyrande stat med ryskt stöd och rysk truppnärvaro, även om det internationellt endast erkänns som en del av Moldavien.
Den största staden heter Tiraspol. Flagga och statsvapen pryds ännu av hammaren och skäran.
När Belarus diktator Aleksandr Lukasjenko framträdde i tv förra veckan förevisade han en karta över Ukraina med omgivning där röda pilar illustrerade Rysslands invasionsplaner. En av de röda pilarna pekade vidare in i Moldavien.
Moldavien tillkallade och tillrättavisade snabbt den belarusiske ambassadören i Chisinau, som insisterade på att det var ett missförstånd.
Oron var inte tagen ur luften.
— Ryssland har gjort jätteåtaganden för att invadera Ukraina och när man har gjort det så finns det naturligtvis inget som hindrar att Moldavien står näst på tur, säger Håkan Gunneriusson, som är docent i krigskunskap och verksam vid Mittuniversitetets risk- och krisforskningscentrum.
— Det är ett land som helt saknar internationellt skydd och där finns redan en utbrytarrepublik med en ryskspråkig minoritet där många har fått ryska pass, samt rysk trupp.
"Kan passa på"
Transnistrien är självstyrande, under ryskt inflytande, som resultat av ett inbördeskrig 1992, efter Sovjetunionens fall. Det är en långsmal landremsa som sträcker sig längs med Moldaviens gräns mot Ukraina i öst.
Där finns sedan många år några tusen ryska soldater.
— Innan allt hände i Ukraina tror jag att Ryssland hade varit nöjt om man kunde bryta loss Transnistrien och fått en något mer framskjuten position. Resten av Moldavien är inte så stort att det är strategiskt avgörande, säger Torgny Hinnemo, erfaren journalist och tidigare analytiker vid utrikesdepartementet, som har haft stort fokus på tidigare Sovjet och rest mycket i Moldavien.
— I det här läget tror jag att man kan passa på, av bara farten. Moldavien är också så svårt att försvara.
Moldavien står utanför både EU och Nato. Landets regeringar har omväxlande vänt blickarna mot öst och väst. Den sittande presidenten Maia Sandu är tydligt västvänd.
Utspel åt olika håll
Relationen mellan Moldavien och Transnistrien har varit relativt avspänd inom konfliktens status quo, men den senaste veckan har det börjat skava.
Maia Sandu följde efter Ukraina och Georgien och gjorde en formell moldavisk ansökan om EU-medlemskap, med hänvisning till ett förändrat läge och att Moldavien vill ha fred.
Utbrytarstyret i Transnistrien beskrev det som att den moldaviska regeringen helt och hållet vill underkasta sig väst och uppmanade det internationella samfundet att erkänna transnistrisk självständighet.
— De gör definitivt inte så utan att Ryssland har sagt något om det, utan det är ju ett led i rysk krigföring och ger en fingervisning om vad Ryssland kan tänkas göra eller inte göra, säger Håkan Gunneriusson.
Under veckan har EU:s utrikeschef Josep Borrell och USA:s utrikesminister Antony Blinken har avlagt snabbvisiter i Chisinau. Från ryskt håll meddelas att ryska styrkor i Transnistrien genomför försvarsövningar.
Dansar inte kalinka
Torgny Hinnemo ser många likheter med situationen kring kriget 1992, då han var på plats som korrespondent. Redan då fanns en moldavisk oro för att Ryssland skulle vilja knyta ihop ett strategiskt område från Krimhalvön via Odessa till Transnistrien.
I dag går många moldaver gärna med i EU, men få är sugna på att ingå i någon militärallians, enligt opinionsmätningar.
— På marken anses politikerna vara ungefär lika avskydda och korrumperade på bägge sidor, säger Hinnemo, som poängterar att det inte finns några stora kulturella klyftor i Moldavien:
— Det är inte så att de dansar kalinka i Transnistrien, utan det är rumänska danser. Det är väldigt mycket samma kulturer oavsett språk.
En stad i vägen
Håkan Gunneriusson ser det som väldigt sannolikt att Ryssland ockuperar Moldavien om det sker större ryska avancemang i Ukraina. För Vladimir Putin vore det en "lågt hängande frukt", enligt krigsvetaren.
I praktiken handlar det om att ryska marktrupper avancerar från Cherson mot storstaden Odessa, som ligger omkring fem mil från Moldavien.
— Faller Odessa så är det sannolikt helt öppet.
