Ett år med talibanerna: svält och kvinnoförtryck
Ett år efter talibanernas maktövertagande i Afghanistan är den humanitära katastrofen ett faktum.På en illa medfaren klinik i södra delen av landet försöker personalen rädda svältens minsta offer.Vi har inte ätit på fyra dagar, säger tvillingmamman Breshna.
Talibanrörelsens ideologi kombinerar en extrem och fundamentalistisk tolkning av islam med den urgamla kulturella koden pashtunwali, döpt efter den etniska gruppen pashtuner som utgör talibanernas ryggrad.
Ordet taliban betyder ursprungligen studenter eller sökare på pashtunernas språk pashto.
Formellt föddes rörelsen 1994, men grunden lades tidigare i de pakistanska flyktingläger dit många afghaner flydde undan den sovjetiska invasionen 1979.
Efter Sovjetunionens nederlag och uttåg 1989 började krigsherrar, som med stöd från bland andra USA bekämpat invasionen, vända vapnen mot varandra.
Talibanerna lovade att ersätta kaoset med ordning. 1996 erövrade rörelsen huvudstaden Kabul. Den kontrollerade stora delar av landet fram till den USA-ledda invasionen 2001.
Talibanernas maktutövande då var konservativt, brutalt och godtyckligt. Musik förbjöds, avrättningar genomfördes inför publik och kvinnors frihet inskränktes kraftigt. Kvinnor förbjöds att röra sig fritt utanför hemmet och skolundervisning för flickor stoppades.
Den 15 augusti 2021 tog talibanerna återigen makten över Afghanistan efter en blixtoffensiv genom Afghanistan. Talibanledningen har sagt att den nya staten, Islamiska emiratet Afghanistan, ska styras i enlighet med islamiska sharialagar.
Källa: Landguiden/UI
På Boost-sjukhuset i Lashkar Gah ligger två små bräckliga kroppar i nästan varje säng. Några av bebisarna andas ansträngt, andra suger på små pipetter med mjölk.
På en av sängarna sitter Breshna, med sina fyra månader gamla tvillingar Subhania och Subhan.
— Vi kan inte ens hitta torrt bröd. Vi har inte ätit någonting på tre eller fyra dagar, säger hon till nyhetsbyrån AFP:s utsända.
Kliniken ligger i provinsen Helmand i södra Afghanistan och drivs av Läkare utan gränser (MSF) tillsammans med landets hälsodepartement. Sjuksköterskan Homeira Nowrozi säger att personalen inte har fått någon vila den senaste tiden.
— Vi får in många patienter i kritiskt tillstånd eftersom föräldrar inte har råd att resa. Vi vet inte hur många som dör i distrikten, eftersom de inte kommer till sjukhuset i tid, säger hon.
På sängen bredvid sitter en annan kvinna. Hon vill inte säga sitt namn, men berättar att hon är 35 år. Den lilla bebisen i sängen är hennes barnbarn. Det här är femte gången som han behandlas för undernäring på kliniken. Han är sex månader gammal.
— Sedan talibanerna kom till makten kan vi inte ens få tag på olja att laga maten med, säger hon till AFP.
Bistånd ströps
På sjukhuset finns bara några av de barn som lider av undernäring i landet. FN:s barnfond Unicef bedömer att omkring 1,1 miljoner barn under fem års ålder är på väg att drabbas av den dödligaste formen av undernäring.
När Unicefs chef Catherine Russell besökte landet i februari beskrev hon situationen som "något av det värsta jag någonsin sett".
Då talibanerna tog makten den 15 augusti stoppade de flesta länder, inklusive Sverige, allt bistånd till landet som gått genom den afghanska staten. Fram till dess hade omkring 80 procent av landets budget bestått av internationellt bistånd.
Sedan dess har nödropen från hjälporganisationer duggat tätt. Den sedan tidigare utbredda fattigdomen och matbristen har förvärrats ytterligare på grund av pandemin och en extrem torka som resulterat i 3,5 miljoner internflyktingar.
För att förhindra en humanitär katastrof och ekonomisk kollaps bildade FN i december en särskild fond – Special Trust Fund for Afghanistan – som den svenska biståndsmyndigheten Sida bidrar till. Fonden administreras av FN:s utvecklingsprogram UNDP och ger stöd till den afghanska befolkningen, utan inblandning från talibanstyret.
Sämre för kvinnor
Vid sidan av matkrisen har också de mänskliga rättigheterna – och i synnerhet kvinnors rättigheter – försämrats under talibanstyret. Under våren har en rad begränsningar införts för kvinnor. I maj beordrade rörelsens högste ledare Hibatullah Akhundzada kvinnor att bära heltäckande kläder på offentliga platser, det vill säga att även ansiktet ska döljas. Han uppmanade också kvinnor att stanna hemma om de inte har nödvändiga ärenden att göra utanför hushållet.
Tidigare har kvinnorna förlorat rätten att arbeta inom statsförvaltningen, gå på högstadiet och gymnasiet, samt resa utan manlig förmyndare.
"Allt som ingår i vardagen – om och hur de går till skolan, om och hur de arbetar, om och hur de lämnar huset – är strängt kontrollerat och begränsat", skrev Anna Johansson, generalsekreterare för Amnesty i Sverige, i ett pressmeddelande i juli om kvinnornas försämrade situation.
