Förstörelse i Kahramanmaras i södra Turkiet. Regeringen kritiseras för att ha nonchalerat byggnormer samtidigt som man uppmuntrat en byggboom.
Förstörelse i Kahramanmaras i södra Turkiet. Regeringen kritiseras för att ha nonchalerat byggnormer samtidigt som man uppmuntrat en byggboom. - Foto: TT

Kritiker: Byggfusk bakom turkiska dödstalen

Turkiet har i åratal ignorerat byggregler, hävdar experter efter de katastrofala jordskalven som förstörde minst 12 000 byggnader och dödade över 20 000 människor. En anledning är byggboomen i landet som skulle genomföras snabbt och billigt, enligt kritikerna.


Fakta: Jordskalven i Turkiet och Syrien

Jordbävningen drabbade sydöstra Turkiet och norra Syrien på morgonen måndagen den 6 februari.

Skalvet uppmättes till 7,8 på Richterskalan. Senare under dagen kom ett nytt skalv som mätte 7,5. Mindre efterskalv kan väntas en lång tid framöver.

I det värst drabbade området ligger städer som Gaziantep, Kahramanmaras, Aleppo och Idlib. Många flyktingar bor i området.

Jordbävningen var den kraftigaste i området sedan 1939.

I den hårt drabbade provinsen Hatay förstörde skalven två allmänna sjukhus. I Antakya i samma provins rasade en tolvvåningsbyggnad, uppförd 2013 och ansedd som en av områdets lyxigaste.

En annan byggnad som förstördes i Antakya är Guglu Bache, med byggstart 2017 och högtidlig invigning under borgmästarens överinseende 2019.

— Det här är en katastrof orsakad av byggslarv, inte av jordskalv, säger David Alexander, professor i katastrofplanering vid University College London.

Eyüp Muhcu, ordförande i arkitekternas branschorganisation i Turkiet, instämmer. Många av byggnaderna som förstördes under jordskalven i veckan var gamla. Det var känt att dessa var byggda med undermåliga material och metoder som inte höll dagens standard, enligt honom.

Men även flerfamiljshus som byggts under senare år, nästan två decennier efter att nya byggregler enligt modern standard införts i landet, drabbades.

Svaga byggnader

— Byggnadsbeståndet i området var svagt och inte robust, trots det faktum att jordskalv förekommer, säger Muhcu.

Att göra något åt problemet hade blivit för dyrt, impopulärt och en bromskloss för en nyckelfaktor i landets ekonomiska tillväxt. Trots att skalven var extremt kraftfulla pekar bevis på att slapphet och inkompetens ledde till de höga dödstalen, enligt kritikerna.

På papperet har Turkiet byggregler som följer rådande standarder vad gäller motståndskraft mot jordskalv, men dessa följs alltför sällan. Justitieministern har lovat en utredning och påföljder för dem som brustit i ansvar. Men flera experter kräver att utredningen går till botten med problemet och granskar president Recep Tayyip Erdogans byggpolitik.

Kort före valen i Turkiet 2018, presenterade regeringen ett program som innebar att företag och personer som bröt mot byggregler kunde köpa sig fria genom att betala böter. Liknande amnestier har getts även under tidigare regeringar.

Ingenjörer larmade

Resultatet blev att omkring hälften av byggnaderna i Turkiet – med ungefär 13 miljoner lägenheter – inte lever upp till rådande standard, enligt en rapport från den myndighet som ansvarar för att byggnormer efterföljs.

Det handlar om hus som byggts utan tillstånd, extravåningar som lagts till på befintliga byggnader och olovligt tillbyggda balkonger, visar genomgången som departementet för miljö och byggnation gjort.

2021 slog en branschorganisation för ingenjörer larm om både befintliga hus och nybyggnation i områden som nu drabbats hårt av jordskalven, bland dem Kahramanmaras, Hatay och Osmaniye. Experterna varnade för dödliga konsekvenser av säkerhetsbristerna och uppmanade regeringen att kontrollera att normer följs.

— Vi betalar med tusentals liv, tusentals förstörda byggnader och ekonomiska förluster, säger Eyüp Muhcu.

Flera gripna

Tolv personer, bland dem entreprenörer, har gripits för byggnadsras i provinserna Gaziantep och Sanliurfa i sydost, rapporterar den turkiska nyhetsbyrån DHA.

Erdogans regering får samtidigt kritik för att en jordbävningsavgift som infördes 1999, för att stärka infrastrukturen, inte fungerat. Skatten har samlat in motsvarande omkring 47 miljarder svenska kronor under de senaste 23 åren.

En stor del av pengarna användes till att finansiera vägar som nu rasat, rapporterar The Telegraph.

Människor sitter framför förstörda byggnader i Golbasi i södra Turkiet.
TT
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!