Finska på schemat för ukrainska flyktingbarn
Finska är inte så svårt – det är bara annorlunda, säger tioåriga Ilona.Hon ingår i en grupp ukrainska flyktingbarn som håller på att lära sig finska från grunden i en skola i Imatra i södra Karelen.I Finland satsar man på en intensiv språkinlärning för att nyanlända snabbt ska komma in i samhället.
Kommunerna ansvarar för mottagandet av nyanlända barn.
Undervisningen består oftast av förberedande undervisning på heltid, som omfattar ett kalenderår. Barnen kan också direkt placeras i klasser inom den allmänna undervisningen – med stödåtgärder.
Efter den förberedande undervisningen väntas elevernas kunskaper i finska vara tillräckliga för att de ska kunna gå i en finländsk skola.
Cirka 47 000 ukrainska medborgare ansökte under 2022 om tillfälligt skydd i Finland.
Det är tidig vårvintermorgon och febril aktivitet råder på den översta våningen i Imatras stadshus. I ett ljust klassrum med färgsprakande teckningar på väggarna sitter en samling ukrainska barn och lyssnar uppmärksamt på sin lärare Irina Tyyskä. På finska ber hon barnen att berätta vad de tycker om att gå i skolan.
Åttaårige Semen kommer från den lilla ukrainska staden Kamianka. Han har bara gått i skolan i några månader.
— Jag gillar att gå i skolan – speciellt idrott, säger han på finska, och tillägger:
— När jag blir stor vill jag bli basket- eller fotbollsspelare.
Skolans rektor Johanna Ovaska flikar in att Semen har lätt för att lära sig.
— Han hann bara gå i skolan i Ukraina i några veckor innan kriget bröt ut. Så det är här han har lärt sig att skriva och läsa, säger hon till TT.
Traumatiserade elever
Skolan i Imatras stadshus öppnade i oktober 2022. Den ingår i den så kallade "förberedande undervisning" som erbjuds flyktingbarn som kommer till Finland. Heltidsundervisningen på upp till 1 000 timmar, motsvarande ett skolår, väntas ge så goda kunskaper i finska att eleverna därefter kan gå i en finländsk skola. För barnen i Imatra betyder det att de i augusti kan börja i en vanlig skola.
I Sverige finns också förberedelseklasser, där eleverna kan få en del av skolundervisningen i upp till två år.
Att undervisa flyktingbarn kan vara utmanande. Många av eleverna i Imatra bar på minnen av kriget när skolan öppnade i oktober, berättar Irina Tyyskä.
— De saknade sin släkt och sina vänner i Ukraina. Men i skolan pratar vi inte om kriget. Här försöker vi fokusera på positiva saker, säger hon.
Tyyskä, som själv har delvis ukrainska rötter och är uppvuxen i ryska Karelen, håller alla lektioner på finska. Detta trots att några av eleverna bara har varit i Finland i några veckor. Hon påpekar att man som lärare till flyktingbarn måste vara medveten om deras bakgrund.
— En del är traumatiserade, det måste man tänka på. I början kunde jobbet ibland vara svårt, men nu känner sig barnen trygga i skolan, säger hon.
Invandring het fråga
De ukrainska flyktingarna är långt ifrån de första som kommit till Imatra, som ligger några kilometer från den ryska gränsen. Men ukrainarna har fått ett helt annat bemötande än de flyktingar som kom till staden 2015, anser Johanna Ovaska.
— Inställningen är mycket mer positiv nu än för åtta år sedan, då våra elever i stället kom från Syrien och Irak. Då pågick många diskussioner kring huruvida de skulle kunna integreras i samhället – speciellt inom ett specifikt politiskt parti, säger hon och hänvisar troligtvis till Sannfinländarna.
Invandringsfrågan var en av de hetaste frågorna inför landets riksdagsval som hölls i början av april. Nationalistiska Sannfinländarna, som blev valets näst största parti, är starkt invandringskritiska. Men Liberalkonservativa Samlingspartiet, som segrade i valet, och Socialdemokraterna vill öka arbetskraftsinvandringen.
Johanna Ovaska menar att det är viktigt att den ökande flyktingströmmen inte leder till en ökad skolsegregation.
— Vi lever i en global värld och i Finland behöver vi invandrare från alla länder. Och deras barn måste vara välkomna i alla skolor – inte bara i vissa, säger hon.
"Hemlängtan utmaning"
För barnen i skolan i Imatra börjar det dra ihop sig till lunchrast, men först turas de om att på finska berätta om sina favoritdjur och älsklingsmaträtter.
— Mitt älsklingsdjur är varg, säger åttaåriga Melanie, och tillägger att hon utöver finska även pratar ryska och ukrainska.
— Och jag älskar sushi och munkar.
Tioåriga Ilona, som påpekar att det inte alls är så svårt att lära sig finska, älskar katter.
— Och min favoritmat är korv, säger hon.
För många av barnen, som är mellan 7 och 14 år, tar skoldagen inte slut när de kommer hem från lektionerna i finska. Då väntar flera timmars distansundervisning i skolan de lämnat i Ukraina.
Att hålla elevernas motivation uppe är en utmaning, inte minst när hemlängtan slår till, medger Johanna Ovaska.
— En del av barnen har varit ledsna den sista tiden eftersom deras föräldrar förra våren sade att de skulle vara tillbaka i Ukraina vid det här laget, säger hon och tillägger:
— Men då säger Irina att just nu är det Finland som är deras hem. Och att de när de är vuxna kan komma tillbaka hit – men bara om de kan tala finska. Det är verkligen ett smart sätt att motivera dem.
