Terrorns mål: fotbollsfansen på EM
Europeiska fotbollsfans i Frankrike var det egentliga målet för terrordåden i Belgien 2016. Det bekräftas nu av de anklagade inför rätta i Bryssel.Svenske Osama Krayem tiger vidare.
Klockan 07.58 den 22 mars 2016 spränger sig självmordsbombaren Ibrahim El Bakraoui vid en av incheckningsdiskarna på Zaventem-flygplatsen i Bryssel. Elva sekunder senare gör medförövaren Najim Laachraoui samma sak vid en annan disk.
Klockan 09.11 spränger sig El Bakraoius bror Khalid på ett tunnelbanetåg vid stationen Maelbeek i centrala Bryssel.
Utöver gärningsmännen dör 32 personer i dåden, däribland två svenskor. 340 personer skadades.
Förövarna kopplas snabbt till de islamistiska terrorister som fyra månader tidigare slagit till mot Paris. Dådet i Bryssel tros ha varit en påskyndad attack sedan en av de främst efterspanade efter Parisattacken, Salah Abdeslam, gripits i Bryssel den 18 mars.
Utöver de tre gärningsmännen tros ytterligare två personer – Mohamed Abrini och Osama Krayem – ha varit på väg att spränga sig den 22 mars, men backade ur i sista stund. Båda greps i april 2016 och står nu inför rätta i Bryssel, tillsammans med Abdeslam och ytterligare sju personer som anklagas för olika former av delaktighet och medhjälp.
Källa: Le Soir.
I fem månader har rättegången pågått på allvar ute på Natos gamla högkvarter i nordöstra Bryssel. Tio personer – varav en i sin frånvaro – står anklagade för delaktighet i de bombdåd som dödade 32 personer den 22 mars 2016.
Avsikten då var att fem gärningsmän skulle utlösa sina självmordsbomber på Zaventem-flygplatsen och tunnelbanestationen Maelbeek. Tre gjorde det, medan två andra – belgiske Mohamed Abrini och svenske Osama Krayem – ångrade sig i sista stund och nu i stället finns de bland de åtalade.
Ursprungligen hade dock terroristerna inte Bryssel i sikte.
— Målet var fotbolls-EM 2016 i Paris. Jag vet inte hur många, men det handlade om flera platser. Det var framför allt fråga om fan-zoner eller platser där folk samlades vid storbildsskärmar nära arenorna, berättade Abrini för rätten i tisdags, enligt belgiska tidningen Le Soir.
Spelade tv-spel
Abrini greps några veckor efter dåden, precis som Krayem, och har förklarat hur han fick panik när den första explosionen skakade Zaventem-flygplatsen, dit han tagit sig med två andra förövare. Han lämnade sina bomber och flydde.
Han vill gärna framställa sig själv som en högst ovillig terrorist och hävdar att både han och Krayem spelade undanskymda roller inför dåden.
— Det var surrealistiskt. Krayem och jag spelade Playstation eller tittade på tv, medan det i rummet intill förbereddes bomber och andra allvarliga saker, sade Abrini.
Kumpanen Krayem ska i polisförhör ha berättat hur också han ändrade sig i sista stund, på väg för att spränga sig i tunnelbanan.
Under rättegången har han dock tigit hela tiden och mestadels utnyttjat sin rätt att inte ens behöva närvara i salen.
"Dö som martyr"
Att terroristerna valde att slå till mot Bryssel den 22 mars 2016 i stället för att vänta till EM i Frankrike har främst förklarats med rädslan för att åka fast, efter gripandet av Salah Abdeslam den 18 mars. Han ingick i samma cell från terrorrörelsen IS, men var efterspanad i hela Europa efter dåden i Paris den 13 november 2015.
Abdeslam – fransk medborgare, men uppvuxen i Bryssel – hade ångrat sig i Paris och flytt hem, där dock terrorcellens ledare helst ville skicka honom vidare till kriget i Syrien.
— De ville inte ta risken att jag skulle prata om jag blev gripen. Det finns inte många alternativ i den här typen av situation: antingen dör man som martyr eller så återvänder man till Syrien, sade Abdeslam i den belgiska rättegången i tisdags.
Klart i juni?
Under onsdagen motiverade flera av de åtalade sina handlingar med anledning av det de upplevt under sitt krigande med IS i Syrien.
— Jag ser ingen skillnad på bomber som faller från himlen och bomber i tunnelbanan, sade Bilal El Makhoukhi, som anklagas för att ha hjälpt förövarna och deltagit i planeringen.
— Den 22 mars? Om man tar det ur sin kontext så är det ett fruktansvärt brott som jag skulle vara först ut att fördöma. Men om man sätter in det i ett sammanhang så är det mer komplext, sade Abdeslam.
De huvudåtalade riskerar livstids fängelse – samtidigt som flera av dem, inklusive Abdeslam och Krayem, redan dömts till liknande straff i Frankrike för sin delaktighet i novemberdåden. Rättegången väntas pågå i minst två månader till.
