Schweizare röstade för ny klimatlag
Våren var 1,5 grader varmare än normalt i Schweiz – där glaciärerna smälter i rask takt. Det kan vara en av anledningarna till att en majoritet av schweizarna ställer sig bakom en ny klimatlag.
Schweiz är en starkt decentraliserad demokrati där centralmakten är ovanligt svag. Det gäller dels i förhållande till de 26 kantonerna (delstaterna), dels i förhållande till medborgarna som kan riva upp regeringsbeslut genom folkomröstningar.
Folkomröstningar är obligatoriska när det gäller författningsändringar och beslut om huruvida landet ska ansluta sig till överstatliga organ eller säkerhetsorganisationer (till exempel Nato).
Folkomröstningar kan också hållas på begäran, genom så kallade medborgarinitiativ: om minst 100 000 schweizare kräver folkomröstning om författningen hålls en sådan, och om minst 50 000, eller åtta kantoner, vill rösta om nya federala lagar och förordningar blir det så. Medborgarna har därmed en form av vetorätt.
Möjligheten till folkomröstning utnyttjas allt oftare. Schweizarna röstar fyra gånger om året i federala frågor, medan antalet omröstningar på regional och lokal nivå varierar kraftigt. Samtidigt har deltagandet sjunkit och ligger nu i allmänhet på runt 40 procent, vilket innebär att en minoritet av väljarna kan avgöra viktiga frågor. Rösträttsåldern är 18 år.
Källa: Landguiden/UI
Hela 59 procent av väljarna röstade för den nya lagen, som kräver att Schweiz minskar sitt beroende av importerad olja och gas och i stället ökar och användningen av grönare och mer inhemska alternativ.
Den schweiziska glaciologen Mattias Huss skriver på Twitter skriver att han är "väldigt glad över att klimatvetenskapens argument hörsammades".
I söndagens andra folkomröstning stödde schweizarna också förslaget på att införa en global minimiskattesats på 15 procent för multinationella företag. 78,5 procent av väljarna röstade för den lagen.
Valdeltagandet i de två folkomröstningarna var cirka 42 procent.
Greenpeace: Ökar tryggheten
Innan det slutgiltiga valresultatet presenterades uttalade sig miljöorganisationen Greenpeace i Schweiz positivt:
— Det här innebär att målet att uppnå nettonollutsläpp äntligen kommer att vara förankrat i lag. Det ökar tryggheten i att planera framåt och gör så att vårt land kan gå mot ett slut för fossila bränslen, sade Georg Klingler, organisationens.klimat- och energiexpert.
Schweiz glaciärer håller på att smälta bort i alarmerande takt. Och i år var våren dessutom varmare än vanligt, 1,5 grader över genomsnittet jämfört med perioden 1961–1990, enligt meteorologiska institutet SRF Meteo.
Nu importerar Schweiz omkring tre fjärdedelar av sin energi, inklusive olja och gas. Den nya klimatlagen kräver att landet minskar sitt beroende av importerad olja och gas.
Enligt lagförslaget ska dessutom drygt 3 miljarder schweizerfranc, motsvarande 36 miljarder kronor, avsättas för att hjälpa företag och privatpersoner att minska användningen av fossila bränslen.
Partier nästan eniga
Lagen innebär också att Schweiz förbinder sig juridiskt vid åtagandet att nå noll nettoutsläpp av planetvärmande växthusgaser till år 2050.
Nästan alla stora partier ställde sig bakom lagförslaget, förutom högerpopulistiska SPV som är landets största parti och som har drivit på för folkomröstningen.
Partiet menar att målet att uppnå klimatneutralitet inom drygt ett kvartssekel i praktiken innebär ett förbud mot fossila bränslen. Det hotar, hävdar SPV, tillgången till energi och kommer att leda till skyhöga elräkningar för hushållen.
I ljuset av Rysslands krig i Ukraina har allt fler höjt rösten för att Schweiz ska minska sitt beroende av utländska energikällor. Kritiker från båda läger pekar dock på att lagförslaget inte säger något om varifrån den gröna el som man vill att konsumenterna ska använda ska komma.
