AFD splittrar Tyskland – allt mer polariserat
Det radikala högerpartiet Alternativ för Tyskland (AFD) är starkare än någonsin. Samtidigt ökar antalet anmälda våldsbrott kopplade till högerextremism. I det forna Östtyskland beskriver invånare det politiska klimatet som allt mer polariserat.
Alternativ för Tyskland (AFD) grundades 2013. Partiet fick snabbt ett uppsving i opinionen men misslyckades med att komma in i förbundsdagen samma år.
Till en början fokuserade partiet på följderna av eurokrisen, som man ansåg hade hanterats felaktigt av Merkelregeringen.
2015 antogs ett nytt partiprogram, där motståndet mot euron hamnade i skuggan av invandringsmotståndet och kritiken mot islam.
Sedan dess har den politiska inriktningen blivit alltmer nationalkonservativ och retoriken islamfientlig och kraftigt invandringskritisk.
Kursändringen ledde till framgång för partiets östtyska länsavdelningar i delstatsvalen hösten 2014.
I förbundsdagsvalet 2017 fick partiet nära 13 procent av rösterna, och sedan hösten 2018 är partiet representerade i samtliga tyska delstatsparlament.
Enligt opinionsundersökningar från juni 2023 har AFD stöd från cirka 20 procent av de tyska väljarna.
Kerstin, 50, sitter på en bänk och blickar ut mot fontänen på Ulrich torg i centrala Magdeburg.
Hon arbetar som gymnasielärare och undervisar i demokratifrågor. Därför vill hon inte figurera med sitt efternamn när hon uttrycker oro över AFD:s politiska framgång.
— Jag tror att de kan vinna val här i östra Tyskland, men jag hoppas att de andra partierna är tillräckligt starka. Jag är på allvar orolig för våra demokratiska värderingar om de blir ännu större.
För flera invånare i Magdeburg symboliserar Ulrich torg, som återbyggdes efter Berlinmurens fall, ett försök att ena öst med väst.
— Men vi är inte riktigt där än. Jag tror att det tar tid. Alla som är i min ålder var tvungna att lära sig ryska i skolan. Det var ett politiskt beslut. När man väl har lärt sig ett språk får man också en koppling till det landet och människorna som bor där, säger Kerstin.
Förlorar oss
Sedan Ryssland invaderade Ukraina har flera folkvalda från AFD uttryckt stöd för Ryssland och besökt landet. De har också anklagat den tyska regeringen för att aktivt förstöra landets ekonomi genom sanktioner.
För två år sedan klassades AFD som ”misstänkt” extremistiskt av det tyska författningsskyddet, men beslutet underkändes senare i en administrativ domstol. Partiets ungdomsförbund klassas däremot som en ”bekräftad” extremistorganisation, vilket ger landets säkerhetstjänst utökade befogenheter för övervakning.
Det är inte något som avskräcker Frank från att öppet säga att han röstar på AFD, men han känner sig likt Kerstin inte bekväm med att figurera med sitt efternamn.
— Personligen tror jag att AFD kan representera Tysklands invånare bättre. Tyskland var en gång en stark ekonomi, men nu håller vi på att förlora oss själva till Bryssel, säger Frank.
Störst i öst
Enligt opinionsmätningar skulle AFD få cirka 20 procent av rösterna om det vore val till förbundsdagen i dag. I de östra delarna av Tyskland förväntas partiet kunna få uppemot 30 procent, vilket har skapat rubriker i hela världen.
För två veckor sedan fick partiet också sin första borgmästarpost någonsin i den lilla staden Raguhn-Jessnitz som bara ligger en timme med bil från Magdeburg.
— Vi har haft en rad olika partier som styrt Tyskland i lång tid. Jag har personligen inte fått ut något bra av det så nu tycker jag att det är dags att låta nya partier ta över, säger Frank och fortsätter:
— Det finns såklart partier och grupper som borde vara mer försiktiga med hur de uttrycker sig. Det gäller båda sidorna. Extremism finns också på vänsterkanten.
På nationell nivå ökade antalet brott relaterade till högerextremism med 16 procent under 2022 – från 869 fall till 1013, enligt den federala polisen i Tyskland.
Under samma period minskade antalet brott kopplat till vänsterextremism från 438 till 399 fall.
Förändring 2015
Föreningen Miteinander i Magdeburg har sedan 90-talet arbetat med preventiva insatser mot våld kopplade till rasism, antisemitism och högerextremism.
— Vi såg en förändring hösten 2015 när det kom många flyktingar från Syrien. Nu är det stabilt på en hög nivå här i Magdeburg. Förra året var det 220 anmälda fall av våld kopplat till högerextremism, säger Miteinanders verkställande direktör Pascal Begrich.
Föreningens kontor ligger cirka 20 minuters gångavstånd från centrala Magdeburg i ett område som invånare beskriver som "invandrarvänligt".
— För tio år sedan hade kanske en procent utländsk bakgrund här i Magdeburg. Nu är det cirka åtta procent. Det är en stor skillnad på kort tid. I dag är det allt fler som inte har några problem med att bli associerade med högerextremism, men det är också allt fler som tar starkt avstånd, säger Pascal Begrich.
Preventiva åtgärder
I takt med att samhällsklimatet hårdnat har de också märkt av att fler kontaktar föreningen. Förutom att arbeta preventivt i skolor har de program för personer som avtjänar straff kopplade till högerextremism.
— Om en lärare känner sig orolig eller till exempel reagerar på att någon ritar ett hakkors kan de kontakta oss. I fängelset har vi program med fokus på att motarbeta radikalisering och hitta meningsfulla alternativ när de väl kommer ut, säger Pascal Begrich och tillägger att det är svårt att veta vad det ökade intresset beror på:
— Det kan också vara så att vi blivit bättre på att kommunicera vad vi jobbar med samtidigt som folk blivit mer medvetna.
