Londons nya vapen mot fettberg och slemproppar
Gigantiska fettproppar och slemmiga utsläpp i Themsen – Londons kloaksystem är delvis från drottning Victorias tid, och internationellt omtalat för sina svagheter. Men nu är räddningen på väg, i form av en ny "superkloak" i jätteformat.
Themsen är den tredje längsta floden på de brittiska öarna – efter Shannon i Irland och Severn i Wales och västra England.
Sammanlagt ringlar sig Themsen runt 350 kilometer lång, och större delen ligger alltså i idyllisk landsbygd väster om huvudstaden. Innan den når London rinner floden också genom städer som Oxford, Reading och Windsor.
Nivåskillnaden från källorna i Gloucestershire ner till havet är 110 meter. För att hjälpa båtar att ta sig fram finns 45 olika slussar.
Som jämförelse är Göta kanal genom södra Sverige 190 kilometer lång och har en nivåskillnad på drygt 90 meter.
Mycket av Themsens vatten avleds, och exempelvis tas två tredjedelar av Londons dricksvatten ur floden.
Den innehåller tiotals öar, varav en del dock i praktiken vuxit ihop med fastlandet. Till exempel ligger Westminster Abbey och brittiska parlamentet i London på Thorney – en ö där invaderande vikingar sägs ha gömt sig i kampen mot kung Edvard den äldre på 800-talet.
Avloppssystemet i den brittiska huvudstaden härstammar från mitten av 1800-talet. Metropolen var då världens största stad. Men invånarna var vana vid att allt avfall, inklusive kiss och bajs från människor och djur, rann i princip rakt ut i Themsen.
Koleraepidemier med tusentals dödsoffer inträffade regelbundet, och sommaren 1858 ställdes allt på sin spets. På ett antal decennier hade befolkningen mer än fördubblats till fyra miljoner, och när en sällan skådad värmebölja slog till blev den dåliga luften och hälsoproblemen outhärdliga.
"Great Stink"
Att mura stora underjordiska kloaker hade ansetts för dyrt, men efter sommaren som gått till historien som "The Great Stink" hade nöden ingen lag. Den väg- och vattenbyggnadsansvarige Joseph Bazalgette basade över en 20-årig jättesatsning, då kloaker med en sammanlagd längd om över 21 000 kilometer byggdes under Londonbornas fötter för att kapsla in och leda bort avfallet.
150 år senare står dessa murade tunnlar till stor del fortfarande starka. En del av dem drogs längs existerande vattendrag, och än i dag kan turistguider låta besökare lyssna efter "Londons försvunna floder" som porlar nere i katakomberna.
Men med en befolkning som mer än fördubblats igen, till närmare tio miljoner, är systemet numera hopplöst otillräckligt. Världens största reningsverk, Beckton Sewage Treatment Works ute i de östra förorterna, hjälper inte när ledningarna dit blir överfulla.
— Så fort det regnar, även om det är bara lätt, blir kloakerna proppfulla så att allt rinner direkt ut i floden, säger Taylor Geall vid byggföretaget Tideway till nyhetsbyrån AFP.
— Numera går under ett normalår 40 miljoner ton avlopp rätt ut i Themsen utan någon som helst rening.
Som Stockholm?
Tideway illustrerar de mängderna med att det motsvarar 8 miljarder toaletter, en för varje människa på jorden, som spolas utan rening rätt ut i floden.
Detta förutsågs redan av den legendariske Bazalgette, som – föga förvånande – hellre byggde överflödesledningar ner till floden än tog risken att översvämmande avloppsvatten pressades tillbaka in i kvarteren.
Men om hans system varit dyrt, kanske över 50 miljarder kronor i dagens penningvärde, befarade 1900-talets politiker att en uppföljare skulle knäcka budgeten helt. Först efter millennieskiftet, då exempel som Stockholm och Paris börjat visa att det går att rena vattnet även i stora huvudstäder, började frågan utredas.
Olika varianter diskuterades. Ett spår var att få ner spillvattenmängderna genom att uppmuntra lokala avlopp och att regnvatten skulle ledas till parker och andra absorberande grönytor. Men i stället valdes "superlösningen"; ett enda gigantiskt rör som ska samla upp allt överflödesvatten och sedan fördela det till Londonområdets olika reningsverk.
Döpta efter kända kvinnor
Superkloaken löper 25 kilometer under hela staden, från Acton i väster till Abbey Mills i öster. Den är med lätthet tillräckligt stor för en bil, och Tideway påpekar att det skulle ta en halvtimme att köra från ena änden till den andra. För att fira hur mycket renare London kommer att bli byggdes nu i somras till och med en tillfällig underjordisk park inne i tunneln, en installation som dock aldrig var tillgänglig för gemene man.
Tunneln är alltså redan färdigborrad. Det tog nästan fem år att gräva sig under hela staden, ett jobb utfört 2018–2022 med jättelika borrar döpta efter suffragetten Millicent Fawcett och andra framstående brittiska kvinnor.
Men mycket sidojobb återstår. Och pandemins nedstängningar både försenade och fördyrade projektet. Den senaste beräknade prislappen ligger på 4,3 miljarder pund (60 miljarder kronor), och invigningen av den skinande nya kiss- och bajstunneln ska kunna ske i början av 2025.
Tjuvstartat med bad
Då ska avloppssystemets fader kunna dra på smilbanden, där han tittar ut över floden från hyllningsmonumentet The Sir Joseph Bazalgette Memorial vid t-banestationen Embankment, några hundra meter norr om Big Ben på Themsens norra strand.
Återstår att se om det kan bli som i Stockholm, Köpenhamn och snart Paris, med kommunala badplatser utströsslade mitt i staden. I så fall vill hamnmyndigheten PLA ha ett ord med i laget, och påpekar att Themsen har mycket starka strömmar.
Men på en del håll har man faktiskt redan tjuvstartat med badmöjligheter, såsom i de renare delarna uppströms i västligaste London. Och nedanför finansskyskraporna i Canary Wharf, där simorganisationen Nowca sommartid testar vattnet och ger klartecken när det "klarar EU:s badgränsvärden som innebär att det är helt rent och säkert att bada i", rapporterar turismsajten Secret London.
