EU siktar högt: "Varje utvidgning en fördel"
Startskottet går för EU:s nästa utvidgning när medlemsländerna nu på allvar börjar tala om vad som krävs och när – och hur mycket det får kosta. EU-ledningen trycker hårt på fördelarna. Sverige håller hårt i plånboken.
Ett stort antal länder på västra Balkan och i östra Europa står i EU:s väntrum och hoppas på framtida medlemskap:
* Serbien och Montenegro förhandlar redan sedan 2014 respektive 2012, men har fortsatt långt kvar till att uppfylla alla krav.
* Albanien och Nordmakedonien fick klartecken till förhandlingsstart 2022, men har i praktiken ännu inte kommit igång.
* Ukraina, Moldavien och Bosnien och Hercegovina erkändes som kandidatländer 2022 och väntar på besked om förhandlingsstart.
* Kosovo och Georgien ansökte om medlemskap 2022, men väntar fortfarande på att ens godkännas som kandidatländer.
* Med Turkiet inledde EU i sin tur förhandlingar redan 2005, även om processen är fryst sedan 2016.
Hösten är osedvanligt het i andalusiska Granada, både bokstavligt och bildligt. Vid stadens stora kongresspalats försöker utkommenderade poliser se så kyliga ut som möjligt där de vaktar i den 30-gradiga hettan. På insidan drar EU-ländernas stats- och regeringschefer igång den hett emotsedda processen för att växa igen.
— Det här är startskottet för debatten om den strategiska agendan. Det är viktigt för oss att klarlägga flera punkter: vad vill vi göra i framtiden, hur tar vi beslut tillsammans, hur betalar vi för våra prioriteringar och gemensamma initiativ? säger rådsordförande Charles Michel till den församlade presskåren på plats.
Kommissionsordförande Ursula von der Leyen upprepar samtidigt EU:s senaste mantra om att det inte bara är kandidatländerna utan också EU som måste göra sin "hemläxa" och anpassa sig inför nästa utvidgning. Men hon betonar också fördelarna, inte minst ekonomiskt.
— De som går in i EU måste vara redo, men erfarenheten visar att varje utvidgning har varit till en enorm fördel för oss båda. Vår största styrka är vår inre marknad och utökandet av den inre marknaden är alltid av enormt värde för oss, säger von der Leyen.
Måldatum 2030
Någon snabbprocess handlar det inte om. År 2030 har satts som ett mål för när åtminstone EU ska vara redo. För sent, tycker somliga.
— Det verkar väldigt långt bort. Jag tror vi måste röra oss snabbare på vår sida, säger exempelvis Estlands premiärminister Kaja Kallas.
Sverige och statsminister Ulf Kristersson (M) tillhör samtidigt de många som inte gärna sätter datum utan hellre påpekar att villkoren måste vara uppfyllda.
— Det går inte att säga på förhand. För svensk del är det viktigt att man menar vad man säger, att meritbaserad verkligen betyder att man håller på kraven: man ska leva upp till dem, det finns inga genvägar, men också att när man lever upp till kraven så är EU berett att släppa in ett nytt land som medlem, säger Kristersson på plats i Granada.
Vem betalar?
Mycket finns dock att fundera över. Hur ska beslutsfattandet kunna ske smidigt om EU har 35 medlemmar som alla har veto? Hur ska jordbruksstödet se ut – inte minst om jordbruksbjässen Ukraina kliver in?
— Ett helt nytt jordbruk kommer att födas från ett ukrainskt medlemskap. Är vi redo för det? Är de franska bönderna redo för det? frågar sig Ungerns premiärminister Viktor Orbán.
Vem som ska betala för vad är också en given fråga. EU-ledningen och EU-parlamentet vill gärna skapa nya EU-intäkter och ökad budget. Sverige tillhör motståndarna.
— Ingen kommun, ingen stat och inte heller EU kan bara ropa på nya pengar när man vill göra nya saker. Då måste man omprioritera. Det är otroligt viktigt, säger Kristersson i Granada.
