Trots nödregering – blir kriget "Bibis" fall?

I snart ett år har "Bibi" Netanyahu lett en koalition med sex partier som blivit oerhört kritiserad. Dels för att den innehåller högerextrema bosättarröster, dels för att den försöker driva igenom en så radikal omläggning av rättsväsendet att många varnar att Israels demokrati är i fara.

Men det nya kriget ritar om spelplanen. Trots Israels turbulenta historia går Hamas blodiga attacker den gångna helgen inte att jämföra med någonting tidigare sedan landet bildades i slutet av 1940-talet, menar Uriel Abulof, som är docent i statsvetenskap i Tel Aviv men bor i Jerusalem.

Detta gör att även oppositionsledaren Benny Gantz vill sluta upp bakom premiärminister Netanyahu. Bekämpningen av Hamas går före alla oenigheter inom Israel – trots att många ser bosättarhögern som ansvarig för den dåliga beredskapen.

"I upplösning"

— (Säkerhetsminister) Itamar Ben-Gvir har låtit militären fokusera på att skydda bosättare på Västbanken, och struntat i Gazaremsan, säger Abulof.

Och enligt den israeliske statsvetaren var landets ledning "i upplösning" redan före attackerna, då den har pressats av folklig kritik och månader av massiva demonstrationer mot de nya rättslagarna.

Trots det verkar Netanyahu sitta säkert. Uriel Abulof är tydlig med att han inte har något till övers för premiärministerns politik, men beskriver "Bibi" som en oerhört skicklig maktspelare.

— Han har ju faktiskt styrt landet av och till i snart 30 år.

En förklaring är att premiärministern lyckas portionera ut bitar för alla de politiska fraktionernas makthunger. Bosättarhögern får fria tyglar att bryta mot internationell rätt mot palestinierna på Västbanken. De ultraortodoxa får tunga ministerposter som skyddar deras strikt religiösa livsstil.

Frö till förändring

Och med en krigsregering får även mer liberala partier platser vid maktens bord – dels i hopp om att motverka extremhögern, dels för att de nu delar det akuta målet att Hamas måste stoppas, förklarar Uriel Abulof.

Men däri ligger också ett frö till stora förändringar i ett senare skede. Hamas representerar den religiösa fundamentalismen bland palestinierna, den islamism som kräver att Israel utplånas. Den har stärkts i många år, men kanske har den – i och med de senaste rena terrordåden – nu gått för långt.

— Här i Jerusalem märker jag att många palestinier firar blodbadet, absolut, säger Abulof.

— Men det finns också väldigt många som är förskräckta, helt förfasade.

Dagar eller år

— Kriget mot Hamas kan bli hur grymt som helst, och pågå i dagar eller år, tror Uriel Abulof, som ändå ser anledningar till optimism.

— Frågan är vilket ledarskap som kommer efter det. Det finns sekulära palestinska krafter, och Israel har ett av världens starkaste civilsamhällen, som vi har märkt under årets rättsdemonstrationer.

— Kanske kan vi då prata om riktig fred.