Krigsvreden böljar i arabvärlden – ledare nervösa

— Det finns ett folkligt stöd för palestinierna i stora delar av Mellanöstern – där man inte med nödvändighet gör någon skillnad mellan Palestinska myndigheten och Hamas, konstaterar statsvetaren Isabell Schierenbeck, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Boende i regionen har med fasa följt nyheterna om Hamas terrorattack mot Israel, Israels efterföljande bombningar och totala belägring av Gaza – som innebär att varken mat, vatten, mediciner eller bränsle släpps över gränsen.

Explosion vid ett sjukhus i Gaza i tisdags, som skördade ett stort antal civila liv, blev droppen för många – trots att det ännu är oklart vem som ligger bakom den.

Protest på "vredens dag"

Många människor följde den Libanonbaserade och Hamasallierade libanesiska islamiströrelsen Hizbollas uppmaning att manifestera en "vredens dag" efter explosionen. Protester ägde rum i bland annat Västbanken, Jordanien, Iran, Algeriet, Turkiet och Libanon – där hundratals demonstranter drabbade samman med säkerhetsstyrkor. Flera europeiska huvudstäder har också skakats av protester.

Demonstrationerna rapporteras oroa ledare i arabvärlden, varav flera börjat tina upp relationen med Israel. Det agerandet hamnar nu i en mer negativ dager.

— De senaste årens närmanden mellan Israel och ett antal arabstater ses inte som något positivt av en stor del befolkningen, säger Isabell Schierenbeck.

Huruvida en mer omfattande folklig resning kan leda till ett reellt hot mot ländernas regimer är dock tveksamt, tillstår hon. Däremot kan sådana skapa problem för ledarskapet, som ju måste förhålla sig till befolkning och opinionen.

— Maktmonopolet, inte minst när det gäller militär och polis, i de här auktoritära länderna är samlat. Där finns starka strukturer som slår tillbaka mot folklig opposition, vad den än gäller, säger Schierenbeck.

"Omöjligt" att fortsätta

Under veckan kom så beskedet att Saudiarabien avbryter de samtal som under hösten pågått med Israel om en normalisering av kontakterna mellan länderna, som i nuläget inte har några diplomatiska relationer.

Båda parter hade tidigare uttryckt optimism inför möjligheten till ett historiskt avtal. I september meddelade Israels premiärminister Benjamin Netanyahu att det fanns en chans att skapa ”historisk fred" mellan Israel och Saudiarabien.

I rådande läge är en fortsatt dialog ett ohållbart scenario, enligt Schierenbeck.

— Så länge Israel attackerar Gaza med flyg och eventuellt även via en markinvasion är det omöjligt för Saudiarabien att fortsätta att hålla den typen av samtal.

Svår balansgång

För vissa andra arabstater innebär kriget mellan Hamas och Israel mer av en diplomatisk balansgång.

— Flera arabländer försöker i sina uttalanden balansera att man står bakom palestiniernas rätt till att göra motstånd och till en framtida stat – samtidigt som man är noga med att påpeka att man fördömer Hamas attack mot civila i Israel och Israels bombningar av Gaza, säger Isabell Schierenbeck.

— Och det finns nyanser i hur de olika arabstaternas ledare uttalar sig i den här frågan. Det är viktigt att se komplexiteten och inte klumpa samman staterna.