Ett år före USA:s presidentval: Sura väljare
Båda anses vara åldringar med ifrågasatt mental kapacitet. Den ene har dessutom åtalats för brott fyra gånger. Om ett år går USA till presidentval, en tillställning som av allt att döma kommer stå mellan Joe Biden och Donald Trump. Väljarna är inte roade.
Det brukar vara en dag av flaggviftande, glädje och hyllningar till demokratin. Men om trenden står sig blir presidentvalet den 5 november 2024 av en annan karaktär. Att valduellen ser ut att bli en repris av 2020 dämpar entusiasmen hos väljarna.
— Jag röstar på en oberoende kandidat om det blir Trump mot Biden, säger republikanen Kevin Chester, som bor i Arizona, till tv-kanalen NBC.
Chester röstade på Donald Trump både 2016 och 2020 men vill inte göra det igen.
— Inget kommer bli gjort. Han lär stämma allt och alla.
Mental hälsa oroar
Kevin Chester tillhör de dryga 56 procent som i Real Clear Politics sammanställning av aktuella mätningar säger sig ha en ofördelaktig bild av expresident Donald Trump. I princip lika många, 55 procent, har en dålig bild av den sittande presidenten, demokraten Joe Biden.
De presumtiva presidentkandidaterna har därmed sämst opinionssiffror bland de politiska ledarna, efter senatens minoritetsledare Mitch McConnell som hela 60 procent har en negativ bild av.
Så vad är det amerikanerna inte gillar? Sakpolitik spelar in så klart, men också ålder. Tre fjärdedelar av väljarna säger sig vara oroliga för snart 81-årige Joe Bidens mentala och fysiska hälsa, enligt en opinionsmätning som NBC låtit göra.
— Han verkar lite klen och jobbet är krävande, konstaterar demokraten Mary Lyon från Arizona om Biden.
Motsvarande siffra för 77-årige Trump är 47 procent. Parallellt har två tredjedelar, 62 procent, farhågor kring de rättsliga processer republikanen står inför.
Dött lopp?
I en tid då USA utmanas av krig, klimathot och ekonomisk turbulens är det ändå dessa herrar som valet sannolikt kommer stå mellan.
Joe Biden är i kraft av sitt ämbete som sittande president i princip ohotad som Demokraternas kandidat, trots vissa utmanare.
Donald Trump å sin sida dominerar det breda republikanska fältet. Hela 59 procent av partiets väljare vill se honom som kandidat, trots rättsprocesserna och att han struntat i partiets tv-debatter.
Och om det var val i dag skulle det i princip bli dött lopp mellan Biden och Trump – om opinionsmätningarna stämmer.
Knaprar på Trumps stöd
Mot den bakgrunden, och med tanke på det komplexa och polariserade politiska landskapet, är det inte konstigt att den oberoende aspiranten Robert F Kennedy får stora rubriker.
Miljörättsjuristen Kennedy är främst känd för sitt kontroversiella vaccinmotstånd och för att han kommer från en av landets politiska dynastier. Nyligen övergav han sina stapplande försök att knipa Demokraternas kandidatur till förmån för en partioberoende satsning.
Agerandet skapar oro inom båda partierna, men främst Republikanerna. Det visar sig nämligen att Kennedy knaprar mest på Trumps stöd. Kennedys donationer under oktober kom i betydligt högre grad från tidigare Trumpväljare än Bidenanhängare, enligt en genomgång som Politico gjort.
Kan bli vågmästare
Lägg därtill att Kennedy skulle få ett stöd på hela 13 procent om det var val i dag, enligt en mätning från USA Today. Han lockar vissa demokrater, men en majoritet av anhängarna säger att de annars röstat på Republikanerna.
— Jag stödjer honom för han verkar inte som en Washingtontyp, säger pensionären och tidigare Trumpväljaren Desiree Whitney från Texas om Kennedy.
Det innebär att Robert F Kennedy kan komma att spela en vågmästarroll vid valet, likt Ross Perot 1992. Den oberoende kandidaten Perot fick då stöd som annars sannolikt tillfallit den sittande republikanen George H W Bush. Det möjliggjorde demokraten Bill Clintons seger.
Ytterligare en oberoende kandidat att hålla ögonen på är den progressiva filosofiprofessorn Cornel West. Han uppskattas nu ha ett stöd på 4 procent, röster som annars skulle tillfallit Biden.
