Gatukaos när Milei försöker göra om Argentina
Argentinsk polis sköt gummiklädda kulor för att skingra demonstranter som samlats utanför kongressen i huvudstaden Buenos Aires, rapporterar AFP. Spänningarna ökar kring den nye presidentens radikala försök att införa en "anarkokapitalistisk" politik.
Ultraliberalen och anarkokapitalisten Javier Milei, 53 år, vann en klar seger i presidentvalet i december, på en våg av missnöje efter decennier av ekonomiska kriser med gigantiska statsskulder och galopperande inflation.
Redan tidigare hade han blivit omskriven världen över för sina kontroversiella uttalanden, som att "spränga" centralbanken och införa amerikanska dollar som ny valuta i Argentina. På kampanjmöten höll han ofta upp en motorsåg som symbol för den kraftiga minskningen av statliga utgifter han förordar.
Nationellt känd blev Milei när han började dyka upp som ekonomisk kommentator i tv, där han bråkade med andra inbjudna om vad som är rätt väg för det krisdrabbade Argentina.
2021 blev han invald i den argentinska kongressen med sitt nybildade parti La libertad avanza.
Dramat utspelade sig under andra dagen av vad som väntas bli en maratondebatt om libertarianen Javier Mileis planer.
Kort efter att Milei svurits in som president i december beslutade han att devalvera peson med 50 procent. I samma veva meddelade han att man via presidentdekret skulle upphäva klimat- och miljölagar, luckra upp skyddande regler för hyresgäster och genomföra privatisering av statliga bolag, landområden och naturresurser.
Delar av planerna har stött på juridiska motgångar och tiotusentals argentinare har redan tidigare tagit till gatorna för att protestera mot presidentens drastiska beslut.
Debatt om lagpaket
Utöver problem med juridiken har Milei även en tuff uppgift vad gäller landets parlament eftersom hans parti La libertad avanza inte är så stort. Det betyder att det behövs godkännande från många av de andra politiska partiernas ledamöter.
Nu ligger fokus på ett enormt lagpaket som debatteras i kongressen. Enligt Milei själv är det den tredje och sista delen i den storslagna planen att skapa en "vändpunkt i Argentinas historia", rapporterar BBC.
Förslaget har fått namnet "ley omnibus" (ungefär: "busslagen") eftersom det från början bestod av över 650 punkter, som rör allt från ekonomi till demonstrationer och valreformer.
Vill massprivatisera
Ett av många kontroversiella förslag som debatterats är att förklara samtliga statliga bolag i landet som "föremål för privatisering". Efter nästan 200 ändringar som regeringen tvingats gå med på är det statliga oljebolaget YPF nu ett av få undantag.
Ett annat förslag, som också det har strukits, var att den verkställande makten skulle få "superkrafter" de kommande fyra åren och därmed kunna stifta lagar. Nu är det i stället två år som ligger på bordet, rapporterar El País.
Även ett förslag om krav på godkännande för att få protestera på offentlig plats med tre eller fler personer har tagits bort.
Flera oppositionspolitiker valde att lämna torsdagens debatt till följd av våldsamheterna utanför kongressen.
