Ilskna bönder – ytterhögerns hopp i EU-valet?
Europas arga bönder kan bli en maktfaktor i vårens EU-val, inte minst till fördel för ytterhögern. Men nervösa regeringar får också kritik för att vika sig för snabbt för gödselhögar och traktorer på torgen.
Här är några av de länder som drabbats av kraftiga protester från jordbrukare på senare tid:
* Polen: Blockerade gränsövergångar till Ukraina, då jordbrukssektorn anser sig översvämmad av billigare produkter som en följd av den tullfrihet som EU erbjuder på grund av kriget.
* Tyskland: Traktorer i Berlin och blockerade vägar till följd av bland annat att regeringen ville slopa subventioner för bränsle till jordbruksfordon.
* Frankrike: Vägspärrar och traktortåg över hela landet i protest mot allt från låga inkomster och konkurrens utifrån till regler kring bekämpningsmedel.
* Belgien: Blockerade hamnar och varulager och över 1 300 traktorer i Bryssel för att demonstrera mot exempelvis grossistpriser, byråkrati och miljökrav.
Även i Italien, Rumänien, Grekland, Litauen, Österrike och andra länder har större eller mindre protester ägt rum.
Brandröken bolmade svart över EU-parlamentet och ölflaskor och ägg regnade över polisen. Inte ens 1800-talsstatyerna på torget framför gick säkra när ilskna bönder från främst Belgien och Frankrike manifesterade sitt missnöje i tutande traktorer.
I skottgluggen: både jordbrukspolitik, grossister och livsmedelskedjor samt marknadsekonomin i sig.
— Vi vill ha ett förbud mot att tvingas sälja med förlust och verktyg för att reglera marknaden med offentliga lager och minimipriser, säger Morgane Ody, fransyska från jordbruksorganisationen ECVC till tidningen Le Soir.
I Belgien riktas stor ilska mot livsmedelsbjässen Colruyt, som köper upp mark för att producera själv, med anställd personal.
— Det är den största skandalen. Vi är på väg tillbaka till tiden med herrskap och tjänstefolk, fräser Guillaume Van Binst, generalsekreterare för Belgiens unga jordbrukare, FJA, till samma tidning.
Stöd från ytterhöger
Likartade protester har på sistone setts i allt från Tyskland och Frankrike till Polen, Österrike och Italien. Allmänhetens stöd har varit starkt: franska snabbundersökningar har visat att upp till 90 procent av de tillfrågade sympatiserar med bönderna.
Politiskt är det framför allt partier på yttersta högerkanten som skyndat sig att visa sitt stöd. Partier som Marine Le Pens RN i Frankrike, tyska AFD och österrikiska FPÖ har snabbt pekat finger mot globalisering, frihandelsavtal, miljökrav och EU-regler.
Situationen har också utnyttjats av ryska medier som rapporterat om "traktorkrig" och kopplat protesterna till vad man påstår vara folkligt missnöje med Europas stöd till Ukraina.
Ungerns premiärminister Viktor Orbán antyder samma sak och lade nyligen ut ett videoklipp där han skakar hand med bönderna i Bryssel och manar väljare och politiker att "lyssna på folket".
Bort med byråkrati
Böndernas missnöje och allmänhetens sympati för dem har hastigt blivit en maktfaktor inför EU-valet i juni. Det har också fått många regeringar att agera snabbt. Både i enskilda länder och på EU-nivå har regellättnader och översyner aviserats för att bevisa att det inte bara är ytterhögern som bryr sig.
Kampen mot pappersarbetet har brett stöd.
— Mycket handlar om överbyråkratin från EU. Det gäller bara att inte göra det för krångligt för bonden att få vara bonde, säger svenska EU-parlamentsledamoten Abir Al-Sahlani (C) på en digital pressträff.
Kritiken mot olika klimatåtgärder får i sin tur kollegan Pär Holmgren (MP) att peka finger mot jordbrukets mäktiga lobbyorganisation, Copa-Cogeca.
— Alla gånger jag träffar bönder och pratar med dem så känns det som om vi i grunden har samma syn. Ändå har man från framför allt Copa-Cogeca målat upp oss som jobbar med miljö och klimat som det stora hotet, säger Holmgren.
"Fel signaler"
Nya krav på lättnader lär höras när EU-ländernas jordbruksministrar samlas i Bryssel den 26 februari för att diskutera vad som kan göras.
Samtidigt finns också kritik mot att jordbruksprotesterna så snabbt får resultat i form av ändringar av redan debatterade och genomröstade beslut.
"Kortsiktiga åtgärder riskerar att förvärra läget och sända fel signaler till hela samhället. Jordbruket är långt ifrån ensamt om att behöva hantera den klimatomställning som nu är oundviklig", konstaterar ledarskribenten Gil Durand i belgiska Le Soir.
