Nu avgör HD om Trump får ställa upp i val
Kan Donald Trump diskas från presidentval med hänvisning till den dödliga stormningen av Kapitolium och en lagtext som skrevs 1866? Högsta domstolen i USA tar i dag upp sitt sannolikt mest politiskt laddade fall på decennier.
Högsta domstolen har sitt säte i huvudstaden Washington DC. Den inrättades 1789 och är den dömande makt som ska balansera den verkställande (presidentämbetet) och den lagstiftande (kongressen) makten. I praktiken avgör domstolen huruvida lagar och domar är i enlighet med USA:s grundlag som skrevs 1787 samt dess tillägg.
Domstolen har nio medlemmar som utses av presidenten på livstid. De kan dock pensionera sig på egen begäran samt i teorin avsättas genom riksrätt. Domarna måste godkännas av en majoritet av senatens ledamöter.
När man talar om HD:s domare som konservativa eller liberala menar man främst i synen på grundlagstolkning. De konservativa tycker att lagtexten ska tolkas strikt, de liberala anser att aktuella förhållanden får spela in.
Den republikanske expresidenten Donald Trump nominerade och fick igenom tre konservativa domare: Neil Gorsuch, Brett Kavanaugh och Amy Coney Barrett vilket innebär att sex av de nio sittande domarna anses vara konservativa.
Källa: supremecourt.gov med flera
Här är en guide i fråga svar-form till förhandlingen i HD som inleds klockan 16 svensk tid.
.
Vad ska domstolen ta ställning till?
Donald Trump har överklagat ett utslag från delstaten Colorados högsta domstol som kom i december. I korthet gick det ut på att Trumps namn inte fick stå på primärvalets valsedlar där. Detta med hänvisning till den tredje sektionen i grundlagens 14:e tillägg som förbjuder personer som stött ett uppror att ställa upp i val.
.
Grundlagens 14:e tillägg – vad är det?
Det skrevs 1866, kort efter att inbördeskriget tagit slut, och syftade bland annat till att hindra upproriska sydstatsföreträdare från att ta plats i kongressen. I texten står att den som varit delaktig i eller stött ett uppror – och tidigare svurit att skydda konstitutionen – inte får ha ett offentligt ämbete, civilt eller militärt.
.
Vem driver fallet?
Bakom stämningen i Colorado står en handfull Trumpkritiska republikanska och oberoende väljare med organisationen Crew (Citizens for Responsibility and Ethics in Washington) i ryggen. Liknande fall pågår i en rad delstater vilket ökar pressen på HD att sätta ner foten.
Argumentet går ut på att Trumps agerande den 6 januari 2021 var upproriskt. Han höll då ett politiskt massmöte där han upprepade sina falska påståenden om systematiskt fusk i presidentvalet 2020. Trump uppmanade anhängare att gå till kongressen och "fajtas av helvete".
.
Vad säger Trumpsidan?
Att Trump inte på något sätt var inblandad i uppror. Han var aldrig inne i Kapitolium och i talet uppmanade han inte sina anhängare att agera våldsamt – utan att vara fredliga. Presidenten brukade sin yttrandefrihet och talade om en valseger han ansåg sig bestulen på, enligt advokaterna.
.
Vilka är knäckfrågorna?
Många, då skrivningen inte prövats i HD tidigare:
Gäller lagtexten fortfarande eller skrevs den enbart med inbördeskriget i åtanke? Gäller regeln verkligen presidenten, vars ämbete inte nämns i texten? Var den 6 januari ett uppror? Och vem i en delstat får avgöra om en kandidat ska strykas från valsedlarna?
.
Hur är stämningen i HD?
Troligen spänd. Det är väl känt att chefsdomare John Roberts vill hålla juridiken borta från politiken och undvika en upprepning av händelserna 2000, då HD tvingades avgöra det jämna presidentvalet mellan Al Gore och George W Bush till Bushs fördel.
Lägg därtill att förtroendet för HD är rekordlågt. Den konservative domaren Clarence Thomas har uppmanats att gå åt sidan då hans fru är en välkänd Trumpaktivist som deltog i det politiska massmötet den 6 januari.
