Analys: Inte ens ryssar kommer tro på resultatet
Med en påstådd jordskredsseger har Vladimir Putin säkrat en femte mandatperiod vid makten i Ryssland. Frågan är dock om fantasisiffran på 87 procents stöd var att ta i lite väl mycket. Kreml kan spela ett alltför högt spel, menar analytiker.
Tre politiker från partier i underhuset duman godkändes som kandidater till presidentvalet i Ryssland den 15–17 mars: Kommunistpartiets Nikolaj Charitonov, Liberaldemokraternas Leonid Slutskij och Vladislav Davankov från Nytt Folk.
Rysslands sittande president Vladimir Putin godkändes som oberoende kandidat.
För dem som inte finns representerade i duman var kandidaturen svår att få till. Något förenklat behövde de samla ihop över 100 000 namnunderskrifter, som sedan granskades oerhört hårt av den centrala valkommissionen.
Under de senaste årens val har i stort sett inga oppositionella krafter tillåtits ställa upp. Sedan Ryssland inledde sitt fullskaliga krig i Ukraina har repressionen ökat ännu mer. Bland andra den uttalade krigskritikern Boris Nadezjdin stoppades från att ställa upp i årets val med hänvisning till "ogiltiga" namnunderskrifter.
Källor: UI/Landguiden, AP
Nästan nio av tio ryssar lade sin röst på Putin i helgen, enligt det officiella resultatet.
Men kanske har Kreml gått alltför långt den här gången, skriver Politico. I valet 2012 fick Putin 64 procent, 2018 fick han 77. Årets rekordsiffra uppges överträffa till och med de mest Kremlvänliga lägrens förutsägelser.
— Vi närmar oss en sfär av ren fiktion här, säger David Kankija vid den oberoende observatörsgruppen Golos till Politico.
— Jag är övertygad om att en absolut majoritet av ryssarna inte kommer att ha mycket tilltro till det här valresultatet, fortsätter han.
Minst transparenta
Bland annat beskrivs Kremls uppgifter om 4,6 miljoner röstberättigade ryssar i de ryskockuperade områdena i Ukraina som en ren fantasi. I de ockuperade regionerna var dessutom Putins vinstmarginal till och med högre än i Ryssland, skriver The New York Times.
Inte bara det påstådda resultatet innebär ett rekord. Även det hävdade valdeltagandet på 77,44 procent är det högsta sedan Sovjettiden, rapporterar flera medier.
Helgens val var även det minst transparenta på många år. Aldrig förr har så få oberoende observatörer tillåtits övervaka valet, skriver Politico. Talande nog sitter Golos chef Grigoryj Melkonjants i fängelse, precis som merparten av Rysslands oppositionella som ännu inte dödats eller drivits i exil.
Precis som vid tidigare val uppges miljoner statligt anställda ryssar, liksom studenter, ha tvingats till valurnorna under hot.
Kan slå tillbaka
Putin själv beskriver valutgången som ett bevis på ryssarnas stöd och uppskattning, både för Kreml och för Rysslands krigföring. Han väntas använda sig av valsegern för att motivera fortsatt ökat tryck mot Ukraina.
Men ironiskt nog kan Putin själv bli den största förloraren i sitt eget riggade val, skriver Politico. Kremls viktigaste uppgift är att övertyga den inhemska eliten om att Putins stöd växer – och fantasisiffran på 87 procent är så orealistisk att den kan slå tillbaka mot presidenten.
— Om eliten ser att de rapporterade siffrorna är väsensskilda från de verkliga så kommer de att dra sina slutsatser, säger Nikolaj Petrov vid tankesmedjan Chatham House till Politico.
— De kommer att se sig runt och fundera över vem de ska satsa på som sin nästa ledare.
