"Stöd" för Putin att ta nya riskabla beslut
Ett falskt valresultat ska visa att Vladimir Putin har haft rätt hela tiden. Och det öppnar för nya drastiska beslut. För att bryta ned Ukrainas försvar antas många nya ryssar behöva kallas in till invasionsstyrkorna.
I september 2022 utlyste Vladimir Putin en mobilisering av reservister som sades ske "delvis" och omfatta 300 000 soldater. Då flydde många ryssar landet och presidentens uppmätta popularitet sjönk snabbt.
I dekretet om mobiliseringen hade viktiga detaljer – hur många som kan kallas in och hur lång tid den kan pågå – hemligstämplats.
Tiotusentals eller hundratusentals ryska soldater har stupat i kriget.
Allra minst 47 700 ryssar har stupat i kriget, enligt en löpande granskning som sajten Mediazona gör tillsammans med brittiska BBC. Det är dödsfall som har kunnat bekräftas med hjälp av öppna källuppgifter: anhörigas inlägg i sociala medier, lokala medieuppgifter, försäkringsutdrag eller faktiska gravplatser på kyrkogårdar i Ryssland.
Det verkliga antalet är av allt att döma avsevärt högre – men någon trovärdig rysk statistik finns inte att tillgå.
Valförfarandet i helgen var inte bara utformat för att Vladimir Putin skulle vinna. Den officiella logga som den ryska valmyndigheten gav presidentvalet var ett latinskt "V", som liksom "Z" används som en propagandasymbol till stöd för invasionen.
— Det sades också explicit när loggan presenterades: När man röstar i valet så innebär det att man stödjer den militära specialoperationen, säger Carolina Vendil Pallin, forskningsledare för Rysslandsgruppen vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
— En viktig funktion med det här valet var just att propagandamässigt skänka legitimitet åt den politiska ledningen och dess politik.
Lovade i tv-stund
I sin årliga frågestund i tv i december försäkrade president Putin den ryska befolkningen att en ny stor mobiliseringsvåg varken planerades eller behövdes. Analytiker utanför Ryssland påpekade redan då att Putin inte skulle säga något annat i det läget, när presidentvalet närmade sig.
Nu tror många bedömare att det bara är en tidsfråga, eftersom Ryssland behöver mer manskap för att kunna inleda nya storoffensiver i Ukraina. Och Putin har på pappret fått grönt ljus att fortsätta.
— Men det är också en större fråga. Det handlar om hur mycket av ekonomin som nu går till krigsinsatsen, men också den ökade repression som hela samhället har tvingats finna sig i, och den isolering som man har gentemot väst, säger Carolina Vendil Pallin.
— Allt detta har ett högt pris som det ryska folket förväntas betala.
"Griper in i vardagen"
Efter presidentvalet 2018 genomförde den ryska regeringen en impopulär höjning av pensionsåldern, som den antogs ha väntat med tills valet var överspelat. Det väckte landsomfattande protester.
Nu antyds det till exempel att skattehöjningar är på väg för såväl privatpersoner som företag, men några större protester lär inte ske.
— Repressionen griper redan in i människors liv på ett helt annat sätt än det gjorde tidigare. Risken för att bli mobiliserad griper också in i livet och vardagen, säger Vendil Pallin.
Om man är Vladimir Putin, vad ser man för risker med till exempel en utökad mobilisering?
— Det finns en risk i alla auktoritära system, att när repressionen blir tillräckligt hög så blir det väldigt svårt att läsa av vilka stämningar som egentligen råder i samhället, även för en auktoritär politisk ledning.
