Så kan kriget fortsätta trots fördömanden
Världssamfundet har satt ned foten om en vapenvila, åtminstone på pappret. Säkerhetsrådets krav lämnar tolkningsutrymme och har åsidosatts förr. Israel fortsätter att bomba Gazaremsan.
14 av de 15 medlemsländerna i FN:s säkerhetsråd röstade för resolutionen i voteringen den 25 mars. USA, en av rådets fem permanenta medlemmar med vetorätt, avstod från sin röst.
Varken Israel eller Hamas nämns i resolutionen. Säkerhetsrådet kräver först, i generella ordalag, att alla parter följer internationell rätt. Alla attacker mot civila fördöms, liksom terrorhandlingar.
Säkerhetsrådet "kräver en omedelbar vapenvila under ramadans månad som hörsammas av alla parter och leder till en varaktig, hållbar vapenvila, och kräver också en omedelbar och ovillkorlig frigivning av all gisslan. . .".
USA hade två invändningar innan resolutionen kunde antas. I det första utkastet nämndes kravet om vapenvila och frigivning av gisslan inte i samma stycke i texten, vilket kom att ändras. Tidigare stod det också att den omedelbara vapenvilan skulle leda till en "permanent" lösning, vilket ändrades till "varaktig".
Rådet vill också "understryka" ett akut behov av att utöka inflödet av humanitär hjälp till civila i Gazaremsan.
Källa: FN-resolution nummer 2728
Efter flera månader av förhandlingar, försök och omformuleringar kunde FN:s säkerhetsråd i måndags anta en resolution som kräver vapenvila i Gazakriget. Detta sedan Israels främsta allierade USA till sist valt att avstå från sin röst och vetorätt.
Men beskedet från det internationella samfundets högsta organ – vars uttalade uppgift är att vidmakthålla världsfreden – har inte hörsammats och under veckan har kriget rasat vidare.
I samma stycke
Resolution nummer 2728 uppmanar parterna till en "omedelbar vapenvila" som ska råda resten av den muslimska fastemånaden ramadan, men halva månaden har redan passerat.
I samma mening kräver man "också" att alla människor som har tagits som gisslan släpps omedelbart, men det kopplas inte uttryckligen till kravet om vapenvila.
— Det är en icke-bindande resolution, så den har ingen påverkan alls på Israels förmåga att fortsätta göra upp med Hamas, sade John Kirby, talesperson för den amerikanska regeringens nationella säkerhetsråd efter voteringen.
USA på balansgång
Huruvida alla säkerhetsrådets resolutioner är bindande råder det också delade meningar om. Mycket handlar om enstaka ordval.
— Genom att hävda att resolutionen inte är bindande så verkar det som att USA har beräknat att man kan göra en offentlig markering och inte lägga veto utan att väcka en för stark israelisk motreaktion, säger analytikern Maya Unger vid tankesmedjan International Crisis Group till CNN.
Det är inte ovanligt att resolutioner ignoreras helt – det har Israel gjort i många tidigare fall. I slutänden handlar det om politisk vilja: Är USA villigt att rösta för någon form av sanktioner som straff?
Svag ställning hemma
Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har reagerat med kraft och anklagat USA för att vika sig för terrorstämplade Hamas.
Amerikanska regeringskällor har låtit flera medier förstå att Netanyahus offentliga utspel ska ses som riktade mot en israelisk publik, i ett läge där hans samlingsregering är särskilt skör och han själv alltmer impopulär.
På ena sidan av premiärministern står rivaler som anklagar honom för att förskjuta en av Israels i dagsläget få allierade – och som kan tänkas vilja ha ett nyval. På andra sidan står högerextrema partner, hörnstenar i hans regeringar, som kräver att planerna på en potentiellt förödande markoffensiv mot den flyktingtäta staden Rafah blir av.
