"Nu är det över för Netanyahu"
Gatuprotester nästan fram till ytterdörren. Soldatbrist som hotar regeringen. Hälsoproblem och akut operation. En rasande omvärld efter två provokativa flygattacker. Benjamin Netanyahu har klarat otaliga kriser, men nu snurrar nedåtspiralen intensivare för varje dag. Det är över för "Bibi", säger statsvetaren Emmanuel Navon.
Född 1949 i Tel Aviv. Växte upp i Jerusalem, utbildades sedan i USA. I armén tjänstgjorde Netanyahu i en elitstyrka från 1967 till 1973, då han lämnade militären med kaptensgrad.
Hans storebror Yonatan ingick i samma elitstyrka, men dödades 1976 i ett försök att frita israelisk gisslan på ett kapat plan i Uganda. Lillebror Benjamin hade då inlett en karriär i USA, men flyttade hem till Israel och gav sig in i politiken.
Ledare för högerpartiet Likud, premiärminister i Israel 1996–1999 och 2009–2021. Och 2022 lyckades han återta makten, men först efter att mödosamt ha pusslat ihop en koalition med bland annat små extremistpartier.
Den processen bidrog till synen på Netanyahu som en makthungrig politiker. Och redan före Gazakriget hölls regelbundna, stora gatuprotester, då mot regeringens försök att flytta makt från domstolarna till politiken – lagförslag som väckte anklagelser om att premiärministern vill vingklippa rättsväsendet för att komma undan med eget mygel.
I tisdags skrevs mannen som styrt Israel i omgångar sedan snart 30 år ut efter en akut bråckoperation. 74-åringen såg ännu mer tärd ut än i helgen, då tidningen Haaretz kallat honom "rädd diktator".
Samtidigt laddade Jerusalembor för kvällens marsch mot hans styre – och det slutade våldsamt. "Demonstranterna nådde Gazagatan, stormade flera barriärer och närmade sig premiärministerns hus", skrev israeliska tidningar.
Närde Hamas
Opinionen leds av gisslans familjer. De tycker att Netanyahu fokuserar mer på slagfältet än på att få hem de 100 som ännu är fångna hos Hamas efter terrorattacken den 7 oktober.
— Ni gav Hamas näring, födde upp dem! sade Einav Zangauker, vars son hålls gisslan, i ett tal med adress "Bibi" Netanyahu.
Hon syftade på en inte ovanlig anklagelse: att Israels höger låtit palestinska extremislamister växa sig starka i en "söndra och härska"-strategi. Syftet skulle vara att ge bilden att endast en hårdför högerledare som Netanyahu kan ge trygghet.
Det kan ha fungerat tidigare. Men den 7 oktober var motsatsen till trygghet.
— Den här gången är det annorlunda, på grund av den 7 oktober. Det är inte samma land längre, säger Emmanuel Navon, statsvetare som varit medlem i Netanyahus parti Likud, till nyhetsbyrån AFP.
Beroende av båda
Många tycker att det gamla undantaget för ultraortodoxa judar från militärtjänst måste bort. Det skulle kunna ge ett tillskott på tiotusentals soldater.
Problemet för Netanyahu är att han är beroende av politiker som kräver att undantaget försvinner – men också av religiösa som kräver att det är kvar.
Han är också beroende av omvärlden. Den har hjälpt Israel att bli en kolossal militärmakt, och även till stor del betalat krigens humanitära konsekvenser.
Men det hänger nu på en skör tråd, efter luftanfallen i veckan mot dels hjälparbetare i Gazaremsan, dels iranska toppmilitärer i Syrien.
Verkar slut
Att frivilliga i Gaza precisionsbombas, om än av misstag, upprör en hel värld. Och att så öppet utmana Iran får även krigshökar att oroa sig för storkrig.
Benjamin Netanyahus grepp om Israels höger jämförs med Donald Trumps ofta framgångsrika maktspel i USA. Emmanuel Navon säger att Israels premiärminister verkar slut. Men även att kriget kan gå hans väg.
— Demonstranternas krav på val nu är orealistiska. Framåt årsskiftet är mer troligt, om kriget i Gaza och i norr (mot Libanon) då är vunnet.
