Quds-dagen firas: Meddelar Iran hämndplaner?
Attacken i Damaskus i veckan, där flera ledare inom Irans revolutionsgarde dödades, har lett till hot om vedergällning från Iran och Hizbollah. Nu hålls en ceremoni för offren. Samtidigt infaller den årliga Quds-dagen – en dag då Iran brukar kritisera Israel.
Quds-dagen är ett årligt evenemang som hålls den sista fredagen under fastemånaden ramadan för att uttrycka stöd för palestinierna och för att sprida den iranska regimens motstånd mot Israel.
Under Quds-dagen arrangeras bland annat tal och parader av regimen i Iran. Dagen uppmärksammas även i andra länder.
Quds är Jerusalem på arabiska. Initiativet till dagen togs av den iranska revolutionens ledare ayatolla Ruhollah Khomeini. Den första Quds-dagen hölls 1979, kort efter revolutionen.
Attacken i Syriens huvudstad Damaskus i måndags kan ses som en tydlig upptrappning av konflikten i Mellanöstern. Detta då angreppet, som Israel pekats ut som ansvarigt för, utfördes direkt mot ett iranskt konsulat.
Under fredagen hålls en begravningsceremoni för offren, enligt den iranska statliga nyhetsbyrån Irna. Parallellt högtidlighålls Quds-dagen ("Jerusalemdagen"), då protester till stöd för palestinierna – och mot Israel – planeras i Iran.
Vill mobilisera krafter
Det var i måndags som israeliskt stridsflyg attackerade centrala delar av Damaskus och flera ledande personer inom revolutionsgardet dödades under ett möte på det iranska konsulatet. Attacken har lett till hot om vedergällning från både Iran och Hizbollah, men vilken typ av hämnd det kan handla om är hittills oklart.
En signal om vilken väg Iran vill gå kan komma under Quds-dagen. Då brukar bland annat religiösa ledare hålla tal för att mobilisera kraft och stärka entusiasmen inom Irans revolutionsgardes specialstyrka, Quds-styrkorna, och sprida regimens motstånd mot Israel.
Mellanösternexperten Alexander Atarodi tror att talen kan vara ett tillfälle att utröna något om Irans planer.
— Det man kan fundera på är ju om någon högt uppsatt person håller tal. Eller någon som kan ger någon sorts indikation på vart man är på väg, säger han.
Riskabelt svar
En vedergällning måste inte vara en militär aktion. Israel är militärt starkt och ett militärt svar skulle kunna bli riskabelt, bedömer Alexander Atarodi. I nuläget kan det också finnas skäl för Iran att gå på det diplomatiska spåret, tror han, och ytterligare försöka stärka sitt inflytande i arabvärlden.
— Att gå in i en direkt konfrontation med Israel – bara Iran skulle förlora på det och jag tror inte att Iran vill tappa ansiktet i regionen, säger han.
Om Iran väljer att agera militärt kan det snarare handla om mer omfattande attacker i Röda havet, fler raketer från Libanon eller kanske angrepp mot USA:s styrkor i Syrien och Irak, tror Alexander Atarodi.
— För Iran är attacken inte enbart utförd av Israel. Man kopplar tydligt samman Israel med USA. Om man kommer med en vedergällning är det inte säkert att det blir mot Israel, det kan vara mot amerikanska intressen i regionen.
