Mariia Sulialina är chef för människorättsorganisationen Almenda, som kämpar för barn och ungas rättigheter i krigets Ukraina. Nu tilldelas hon utmärkelsen Årets människorättsförsvarare.
Mariia Sulialina är chef för människorättsorganisationen Almenda, som kämpar för barn och ungas rättigheter i krigets Ukraina. Nu tilldelas hon utmärkelsen Årets människorättsförsvarare. - Foto: Claudio Bresciani/TT

Pristagare dokumenterar grova brott mot barn

Trots personliga förluster och risker har hon enträget fortsatt sitt arbete med att dokumentera krigsbrott mot Ukrainas barn. För det tilldelas 27-åriga Mariia Sulialina utmärkelsen Årets människorättsförsvarare av organisationen Civil Rights Defenders.


Fakta: Årets människorättsförsvarare

Människorättsorganisationen Civil Rights Defenders (tidigare Svenska Helsingforskommittén för mänskliga rättigheter) delar varje år ut priset Årets människorättsförsvarare.

2024 års Civil Rights Defender of the Year Award tilldelas den ukrainska människorättsförsvararen Mariia Sulialina "för sin enastående motståndskraft och sitt engagemang för mänskliga rättigheter, demokrati och för barns rätt att forma sin egen framtid".

Tidigare år har priset tilldelats människorättskämpar i bland annat Ryssland, Turkiet, Uganda och Myanmar. Syftet är att stötta och stärka aktivister som med fredliga medel fortsätter utkräva ansvar av makthavare trots att det innebär stora risker för deras egen säkerhet.

Källa: Civil Rights Defenders

18 år gammal tvingades Sulialina lämna hemstaden Jalta sedan Ryssland invaderat Krim. Från det nya hemmet i Kiev började hon dokumentera de kränkningar mot mänskliga rättigheter som begicks i de ryskockuperade områdena.

Nu samlar hon in bevisning som kan användas i framtida rättegångar om krigsbrott. Framför allt arbetar hon för barnens rättigheter.

— Situationen är fasansfull. Varje dag begås krigsbrott mot barn, sade Mariia Sulialina till TT i oktober 2022.

Då hade kriget rasat i runt åtta månader. I dag har hennes organisation Almenda en lång lista med namn på personer de en dag hoppas ska ställas inför rätta, skriver Civil Rights Defenders i ett pressmeddelande.

Ryssland har upprepade gånger anklagats för att tvångsdeportera ukrainska barn som sedan "adopteras" av ryska familjer. Av de få som har kommit tillbaka vittnar många om hjärntvätt och "omskolning".

Enligt organisationen Almenda, som jobbar med att skydda barns rättigheter i de ockuperade delarna av Ukraina, utsätts även barn i ryskockuperade områden för samma typ av indoktrinering.

Ett exempel är Mariia Sulialinas egna kusin, som blev kvar med sin pappa på Krimhalvön efter den ryska annekteringen 2014. Kontakten med kusinen var länge tät, men 2021 klippte han banden med Sulialinas familj.

— Efter den ryska invasionen (i februari 2022) skrev han till mig att han stöttar Ryssland i kriget, sade hon till TT 2022.

TT
/
De senaste nyheterna direkt i din inkorg!